Historia
Maria Magdalena församling är den äldsta församlingen på Södermalm, med anor från 1300-talet. 1350 uppfördes här under kung Magnus Eriksson och påve Clemens VI ett begravningskapell för ”de fattiga i staden”. Efter stridigheterna i samband med Stockholms blodbad lät Gustav Vasa 1527 riva kapellet. Sonen
Johan III ville emellertid återuppbygga det hans far hade rivit ned och startade bygget av den nya kyrkan. Arbetet avstannade 1592 vid Johan III:s död, men 1634
kunde kyrkan tas i bruk. År 1759 innebar ett dråpslag för Maria Magdalena församling.
I en stor brand förstördes den relativt nybyggda kyrkan tillsammans med många omkringliggande hus. En intensiv återuppbyggnadsperiod tog vid och redan 1763 kunde den kyrka som vi har idag tas i bruk.
Det som en gång var Maria Magdalena församling är idag fyra olika församlingar.
Förutom Maria Magdalena finns Katarina, Sofia och Högalids församlingar. Vår
församling har gått från att vara fattigkvarter i oländig terräng, till 1700-talets
tid för palatsbyggen; från arbetarstadsdel till kulturarbetarcentrum. Det Södermalm
som en gång präglades av arbetarklassen villkor präglas idag av det moderna informationssamhället och av innerstadens möjligheter till nöjesliv och konsumtion
under dygnets alla timmar.
GEOGRAFI
Maria Magdalena församling är idag en geografiskt sett mycket liten församling.
En promenad runt församlingens gränser tar inte mer än c:a 30 minuter, och inom
detta område bor det drygt 19 000 invånare. Av dessa är omkring 50% medlemmar i Maria Magdalena församling.
Församlingens gränser går i norr längs Söder Mälarstrand, upp längs Götgatan
viker sedan av vid Noa Arks gränd till Medborgarplatsen, följer Folkungagatan
till Karl Alberts gränd. Församlingsgränsen löper sedan västerut längs Magnus
Ladulåsgatan fram till Rosenlundsgatan viker in vid Wollmar Yxkullsgata och följer
sedan Torkel Knutssonsgatan ner till Söder Mälarstrand.