Palmsöndagen är söndagen före påsk och inleder stilla veckan. Under veckan får vi följa Jesu sista dagar i livet. Just Palmsöndagen handlar om Jesu intåg i Jerusalem. På en åsna kommer han ridande in i den stora staden och maktens centrum och låter sig hyllas som kung av folket. Söndagens namn kommer av att folket var ute på stadens gator och hyllade Jesus genom att bl.a. vifta med palmkvistar.
Blåmåndagen eller svart måndag, är ursprungligen måndagen efter Fastlagssöndagen. Felaktigt har måndagen i stilla veckan kommit att kallas för blåmåndag. Namnet kommer från tyskans "Blauer Montag". I sydtyska kyrkor hade man traditionen under fastetiden att invändigt klä kyrkorna i blått.
Vita tisdagen. Även den här dagen hör ursprungligen hemma i veckan efter Fastlagssöndagen och inte i Stilla veckan. Den här dagen brukar ju förknippas med att vi äter fastlagsbullar. Dock har den traditionen inte flyttats utan finns kvar där den hör hemma. Att måndag och tisdag har fått fel namn och har hamnat på fel plats har nog att göra med att människor i äldre tid blandade ihop veckorna och dagarnas namn.
Onsdagen i Stilla veckan kallas för Dymmelonsdag. Nu går Fastan in i ett allvarligare skede. Dagarna från dymmelonsdagen till och med Påskafton kallas dymmeln. Nu inleds Påskfriden. Kyrkklockorna skulle, enligt traditionen, inte låta under dymmeln, så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg, skinn eller ersatte dem med trästavar. Trästaven kallas dymmel. Därav dagens namn.
Skärtorsdagen. På kvällen äter Jesus och lärjungarna en sista måltid tillsammans. Under måltiden pekar Jesus ut Judas som den som ska förråda honom. Den sista måltiden är också den första Nattvarden. Medan de äter säger Jesus till dem att de ska fortsätta att bryta bröd och dricka vin tillsammans även när han har lämnat dem. Gör detta till minne av mig, säger Jesus.
I S:t Matteus kyrka förekommer i Skärtorsdagens mässa sk fottvagning där präster och diakoner tvättar gudstjänstdeltagarnas fötter. Seden påminner om Jesu befallning att de kristna skall älska och tjäna varandra.
Som avslutning på skärtorsdagens gudstjänst avlägsnas de liturgiska föremålen och dukarna från altaret.
Långfredagen. Idag dör Jesus på korset. Han har varit på förhör hos översteprästerna som funnit honom skyldig pga att han sagt att han är judas konung. Han förs till Pontius Pilatus där han blir dömd till döden genom kors-fästelse. Han får själv bära tvärslån till sitt kors ut till Golgata. Att dö genom korsfästelse ansågs vara det mest nesliga av alla avrättningsformer. Det var dessutom en ytterst plågsam död. På grund av kroppens vinkel i förhållande till korset kvävdes man ihjäl. Korsfästelsen innebar alltså en långsam och plågsam död.
Påskdagen. Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!
I gryningen på Påskdagen uppstår Jesus från de döda. Några kvinnor som gått till graven för att sörja Jesus blir de första vittnena till den tomma graven. De blir också de första som sprider budskapet om uppståndelsen. Efter Påsken har budskapet om Jesus spridits generation efter generation runt hela jordklotet.
Annandag påsk. Mötet med den Uppståndne. Annandagens texter talar om hur den Uppståndne uppenbarar sig för lärjungarna och några av kvinnorna. Uppenbarelserna övertygade dem om att deras Herre verkligen blivit uppväckt och fortsättningsvis är närvarande i sin församling. Församlingen lever i gemenskap med den Uppståndne.
En ekumenisk Emmausvandring med utgångspunkt vid S:t Matteus kyrka genomförs i år. Läs mer här.