Erikstads äldsta kyrka var en träkyrka. I en inventarie förteckning från 1583 benämns Erikstads kyrka på följande vis "Kyrkian är aff träh och är slätt försuten". Denna medeltidskyrka har förmodligen legat på samma plats som "Mellankyrkan", nuvarande kyrkoruinens plats. När kyrkoruinen konserverades 1928 letade man förgäves efter rester av den ursprungliga kyrkan, även om en gravsten från 1681 vittnar den tidigare kyrkoplatsen. Av den äldsta kyrkans inventarier finns dopfunten, kalken och lillklockan.
Den gamla kyrkan "mellankyrkan" är nu en ruin. Ruinen omges av en kyrkogård med flera smidda järnkors. Ruinens läge, de gamla lummiga träden, och den vackra ängsliknande kyrkogården gör platsen mycket stämningsfull. Kyrkogården begränsas av en låg kallmur.
Erikstads gamla kyrka uppfördes 1686. Kyrkans murar är bevarade till stora delar i full höjd och består av ett långhus med tresidig, östlig avslutning, samt grundmurarna efter en sakristia i nordost och ett västtorn som framträder i marknivå. Kyrkan var helt byggd i granit huggna i medelstora block i goda förband. På norra fasaden finns s.k. ankarjärn inlagda. Dessa bildar årtalet 1686. Man tror, att det är detta år som kyrkan byggdes men en annan åsikt är att kyrkan är äldre och årtalet står för en större utförd restaurering. Kyrkan var täckt av täljd ekspån som på södra sidan senare utbyttes mot vanligt takspån. Norra sidan hade ursprungligen ett fönster. Vid en reparation 1826 öppnades ytterligare ett fönster åt väster. Altartavlan liknade den som idag finns i Bolstads kyrka med Kristi korsfästelse och Kain efter mordet på Abel. Predikstolen var liten och femkantig i gammal prydlig stil. På bröstvärnet till läktaren fanns målningar av de tolv apostlarna.
Kyrkan övergavs 1881, då den nya kyrkan byggdes. Kyrkoherde Oscar Lindgren höll den sista gudstjänsten i kyrkan. Han manade då församlingsborna att alltid ha den gamla helgedomen i "kärt och aktsamt minne bevarat". Därför är det svårt att förstå den ödeläggelse som kyrkan utsattes för senare, (se kuriosa).
Det stod nämligen i entreprenörskontraktet för den nya kyrkans byggnation, att den gamla kyrkan skulle aktsamt rivas, så att material kunde återanvändas till den nya kyrkan.
KURIOSA FRÅN BOLSTAS HEMBYGSFÖRENING
Kyrkan var så liten att folk fick stå både i vapenhuset och utanför när det var gudstjänst. Själva kyrkan var byggd av stora granitblock, längd 31 3/4 aln och bredd 14 1/2 aln det motsvarar ungefär 18,8 m x 8,6 m.
Nytt vapenhus byggdes år 1781 som var 10 alnar, ungefär 5,94 m, åt varje håll.
Ovanpå vapenhuset byggdes tornet som var av trä, 8-kantigt med spetsig spira 9,5 alnar högt c:a 5,6 m. Spirans spets var av järn och krönt med en tupp med årtalet 1787.
Sakristian byggdes till i mitten av 1700-talet den var 7x7 alnar, 4x4m.
Det var när den gamla kyrkan började bli för liten som tankarna på en ny kyrka formades. Sista gudstjänsten hölls 20 november 1881 och den nya kyrkan invigdes 27 nov 1881. Redan året efter att den nya kyrkan tagits i bruk revs den gamla kyrkan. Därefter har murarna stått och vittrat sönder. Kyrkoruinen har renoverats vid flera tillfällen.
Allt som inte kunde komma till användning i den nya kyrkan såldes på auktion 1882. Man bevarade bl.a. en nummertavla, en duva, lillklockan, nattvardskalken och dopfunten. Även kyrktuppen som dock blev stulen runt 1980. Det målade innertaket hamnade först i ett uthus på en skola innan det togs tillvara. En ekdörr användes till bropost och predikstolen blev en kalvkätte i en ladugård.
