Lyssna

Källor och referenser

Fördjupa dig gärna i de böcker, artiklar, webbsidor med mera som ligger till grund för Meningen med mig.
  • Antonovsky (2005). Hälsans mysterium.
  • Barthoma & Cetrez (red.) (2021). RESPONDing to migration: A holistic perspective on migration governance. Acta Series: Studies in Global Migration: Societal Challenges. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1581191&dswid=9271
  • Bauer (2007). Varför jag känner som du känner: Intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna.
  • Beebe & Lachmann (2002). Infant research and adult treatment: Co-constructing interactions.
  • Beebe m.fl. (2000). Systems models in development and psychoanalysis: The case of vocal rhythm coordination and attachment. Infant Mental Health Journal, 21(1–2), 99–122.
    Bosma & Kunnen (2008). Identity-in-context is not yet identity development-in-context. Journal of Adolescence, 31(2), 281–289.
  • Brown (2016). Våga vara operfekt.
  • Brown (2013). The power of vulnerability: Teachings of authenticity, connections and courage.
  • Brytting (red.) (2020). Meningen med livet – frågan och svaren.
  • Bråten (2009). The intersubjective mirror in infant learning and evolution of speech.
  • Buettner & Skemp 82016). Blue Zones: Lessons from the world's longest lived. Am J Lifestyle Med, 10(5), 318-321.
  • Calhoun & Tedeschi (red.) (2006). Handbook of posttraumatic growth: Research & practice.
  • Christensen & Chang (2021). Dancing is the best medicine: The science of how moving to a beat is good for body, brain, and soul.
  • Cullberg (1984). Dynamisk psykiatri i teori och praktik.
  • Danbolt m.fl. (2014). Religionspsykologi.
  • DeMarinis (2017). Meningsskapande i vår tid. I Geels & Wikström (red.), Den religiösa människan.
  • DN (2022). Om unga och pornografi. Emma, 19, om sexualundervisningen: ”Måste börja prata öppet om porr”.
  • DN (2022). Så påverkas bebisar av musik.
  • Ekedahl (2023). Natur som resonansyta: Hur naturvistelser kan upplevas som meningsfulla i höghastighetssamhället.
  • Fisher (2018). Sensorimotor approaches to trauma treatment: Advances in psychiatric treatment, 17, 171–177.
  • Folkhälsomyndigheten (2022). Fysisk aktivitet och svenska riktlinjer.
  • Fonus/Kantar-Sifo (2017). Meningen med livet.
  • Forsell (2020). Man är ju typ elev fast på avstånd: Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
  • Fredrickson m.fl. (2015). Psychological well-being and the human conserved transcriptional response to adversity. PLoS One, 10(3), e0121839.
  • Friends. Agera alltid mot mobbning.
  • Eriksson (red.) (2015). Salutogenes: Om hälsans ursprung.
  • Fotopoulou, Mohr & Krahé (2021). Affective regulation through touch: Homeostatic and allostatic mechanisms. PsyArXiv.
  • Frankl (2003). Viljan till mening: Logoterapins grunder och tillämpning.
  • Giddens (1991). Modernity and self-identity.
  • Gilbert (red.) (2017). Compassion: Concepts, research and applications.
  • Greenberg m.fl. (2018). Elevated empathy in adults following childhood trauma. PLoS One,
  • Gustavsson (2013). Existentiella konfigurationer: Om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, nr 21.
  • Gärdenfors (2009). Den meningssökande människan.
  • Hammarkrantz & Sandberg (2020). Förundranseffekten: Om allt ifrån solnedgångars läkande kraft till känslan av att tiden räcker till – forskning, fakta och stora upplevelser.
  • Hansen (2020). Hjärnstark junior: Smartare, gladare, starkare.
  • Hansen (2021). Depphjärnan: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
  • Hartman & Torstenson-Ed (2013). Barns tankar om livet.
  • Hedengran & Larsson (2021). Hjältar och genus – en kritisk analys av Handbok för superhjältar.
  • Hofgaard m.fl. (2021). Introducing two types of psychological resilience with partly unique genetic and environmental sources. Scientific Reports.
  • Hylander, Andersson & Nylén (2019). Klimatpsykologi: Hur vi skapar hållbar förändring.
  • Högberg, Lagerheim & Sennerstam (1986). 9-årskrisen speglad på habiliteringen, barnläkarmottagningen och PBU. Läkartidningen, 83, 2038–2042.
  • Jonauskaite m.fl. (2020). Universal patterns in color-emotion associations are further shaped by linguistic and geographic proximity. Psychological Science, 31(10).
  • Jones (1991). Contemporary psychoanalysis and religion: Transference and transcendence.
  • Josephson & Peteet (red.) (2004). Handbook of spirituality and worldview in clinical practice.
  • Juul (2013). Aggression: Ett nytt och farligt tabu.
  • Juul & Jensen (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld.
  • King m.fl. (2006). Positive affect and the experience of meaning in life. Journal of Personality and Social Psychology, 90, 179–196.
  • Kircanski, Lieberman & Craske (2012). Feelings into words: Contributions of language to exposure therapy. Psychological Science, 23(10), 1086–1091.
  • Klingenberg & Lövhiem (red.) (2018). Unga och religion: Troende, ointresserade eller neutrala?
  • Levine (2010). In an unspoken voice: How the body releases trauma and restores goodness.
  • Lloyd (2018). Moments of meaning – towards an assessment of protective and risk factors for existential vulnerability among young women with mental ill-health concerns. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, i klinisk religionspsykologi och existentiell hälsa.
  • Lövheim & Bromander (2012). Religion som resurs: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv.
  • Martela & Steger (2016). The three meanings of meaning in life: Distinguishing coherence, purpose, and significance. The Journal of Positive Psychology, 11(5), 531–545.
  • Murphy (2017). Beyond "religion" and "spirituality": Extending a meaning-system approach to explore lived religion. Archive of the Psychology of Religion, 39, 1–26.
  • Nathansson (1992). Shame and pride: Affect, sex, and the birth of the self.
  • Nummenmaa m.fl. (2014). Bodily maps of emotions. Proceedings of the National Academy of Sciences, 111(2), 646–651.
  • Paloutzian & Park (red.) (2014). Handbook of the psychology of religion and spirituality.
  • Pargament, Magyar-Russell & Murray-Swank (2005). The sacred and the search for significance:
  • Religion as a unique process. Journal of Social Issues, 61, 665–687.
  • Park & Gutierrez (2013). Global and situational meanings in the context of trauma: Relations with psychological well-being. Counselling Psychology Quarterly, 26(1), 8–25.
  • Partanen m.fl. (2022). Auditory processing of the brain is enhanced by parental singing for preterm infants. Frontiers in neuroscience, 16:772008.
  • Psykologguiden/Psykologilexikon. Självidentitet.
  • Psykologguiden/Psykologilexikon. Självkänsla. 
  • Psykologguiden/Psykologilexikon. Dödssimulering, dödsstillreflex, ligga-död-reflex.
  • Riksföreningen äldres hälsa. Förundran.
  • Rizzuto (1979). The birth of the living god: A psychoanalytic study.
  • Rosa (2021). Resonance: A sociology of our relationship to the world.
  • Routledge, Roylance & Abeyta (2017). We are not alone: The meaning motive, religiosity, and belief in extraterrestrial intelligence. Motivation and Emotion, 41, 135–146.
  • Rädda Barnen. Om barn och svåra händelser.
  • Sanchez (2022). Meta-analysis finds that perseverance of effort, or grit, is strongly tied to better subjective well-being.
  • SCB. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).
  • Schnell (2021). The psychology of meaning in life.
  • Schnell, Gerstner & Krampe (2018). Crisis of meaning predicts suicidality in youth independently of depression. Crisis: The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, 39(4), 294–303.
  • Siegel (1999). The developing mind.
  • Silove (2013). The ADAPT model: A conceptual framework for mental health and psychosocial programming in post conflict settings. Intervention: International journal of mental health, psychosocial work, and counselling in areas of armed conflict, 11(3), 237–248.
  • Solbakken & Monsen (2021). Validation of the Affect Integration Inventory Short Form (AII-SF-42). International Journal of Psychology and Psychological therapy 21 (1), 107–122.
  • Stavrova & Luhmann (2016). Social connectedness as a source and consequence of meaning in life. The Journal of Positive Psychology, 11(5), 470–479.
  • Stellar m.fl. (2015). Affective and physiological responses to the suffering of others: Compassion and vagal activity. Journal of Personality and Social Psychology, 108(4), 572–585.
  • Stern (2005). Ögonblickets psykologi: Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv.
    Stockton, Hunt, & Joseph (2011). Cognitive processing, rumination, and posttraumatic growth. Journal of Traumatic Stress, 24(1), 85–92.
  • Stålsett (2015). Tristhet er det nye tabuet.
  • Svt. Därför lär forskare föräldrar prata bebisspråk.
  • Tomkins (1992). Affect, imagery, consciousness. vol. 4, Cognition: Duplication and transformation of information.
  • Thurfjell (2020). Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion.
  • Ulland & DeMarinis (2014). Understanding and working with existential information in a Norwegian adolescent psychiatry context: A need and a challenge. Mental Health, Religion & Culture, 17(6), 582–593.
  • UMO. Om mobbning.
  • UMO. Hantera panikångest.
  • Uvnäs Moberg (2000). Lugn och beröring: Oxytocinets läkande verkan i kroppen.
  • Uvnäs Moberg (2009). Närhetens hormon: Oxytocinets roll i relationer.
  • Van der Kolk (2021). Kroppen håller räkningen: Hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma.
  • Wong (red.) (2012). The human quest for meaning: Theories, research, and applications.
  • Youmo. Om kärlek, sexualitet, droger.
  • 1177. Om mobbning.
  • 1177. Självidentitet.
  • 1177. Självkänsla.
  • 1177. Stresshantering.
    → Avslappning genom andning.
    → Avslappning för hela kroppen.
  • 1177. Trauma.