Drömmen om en gudstjänstlokal och viss församlingsverksamhet i Östra Mölndal hade dock närts långt tidigare. Redan 1944 startade Signe Hasselblad en kyrklig syförening i Helenevik och en söndagsskola i sitt kök.
Många har skämtsamt konstaterat att Stensjöns församling föddes i Signe Hasselblads kök. När köket blev för trångt inköptes 1949 en f.d. militärbarack. Den placerades nere vid Rådasjön i Helenevik och kom att tjänstgöra som kyrkans samlingsplats i Östra Mölndal under nästan 30 år. För att formalisera verksamheten bildades på prosten Tage Orrgårds initiativ i juni 1949 Stiftelsen Heleneviks Församlingshem. Enligt stadgarna var stiftelsens ändamål att uppföra, inrätta samt såsom ägare inneha och förvalta ett församlingshem i Helenevik. Som stödjande organ arbetade Heleneviks Kyrkliga Arbetskrets under Signe Hasselblads ledning. Vid sidan av Signe Hasselblad arbetade Greta Ryberg som kassör i nästan 40 år först i Heleneviks arbetskrets och sedan i Stensjökyrkans arbetskrets.
På grund av tillkomsten av flera nya bostadsområden kom bebyggelsens tyngdpunkt att flyttas från Helenevik till området väster om Stensjön. I samband med biskopsvisitation 1966 meddelade representanter för Mölndals stad att en tomt vid Gunnebogatan skulle ställas till förfogande för en kyrka enligt en plan, som höll på att utarbetas.
Planering
Kyrkoherde Lennart Levén kallade alla för ett kyrkobygge intresserade församlingsbor till ett informationsmöte i Sjövallagården den 20 september 1967. Intresset var stort och redan en månad senare bildades Stensjöns Småkyrkostiftelse. Denna fick snart cirka 250, genom åren trogna, intressenter som genom årsavgifter och gåvor bidrog till finansiering av den blivande småkyrkan. Genom lotterier, försäljningar och kollekter förstärktes kassan. Totalt insamlades 175.000 kronor, varav 60.000 kronor överlämnades som gåva från Stiftelsen Heleneviks Kyrkliga Församlingshem, som formellt upplöstes 1 september 1974.
Pengarna räckte till mycket. Småkyrkostiftelsen hade beslutat att betala alla inventarier, från kaffekoppar, stolar och bord till kyrksilver, skrudar och orgel. När småkyrkostiftelsen hösten 1971 inför Mölndals kyrkoråd presenterade ritningar och modell till den nya kyrkan, var projekteringskostnader och arkitektarvode betalda av insamlade medel.
Värt att nämnas är att kyrkans arkitekt, Kjell Malmqvist vid Arne Nygårds arkitektkontor, är församlingsbo. Han utförde mycket av arbetet ideellt inom stiftelsens styrelse. Överhuvudtaget utfördes mycket ideellt arbete inom småkyrkostiftelsen - inga reseräkningar presenterades och inga sammanträdesarvoden utgick. Engagerade människor betalade för att få vara med och såg det som en förmån att få vara kyrkbyggare.
Den auktoriserade revisorn från en revisionsbyrå i Göteborg blev så imponerad av församlingsbornas offervilja att han beslutade sig för ett negativt förrättningsarvode. Han skänkte 100 kronor varje år i samband med revisionen.
De flesta av styrelsens ordinarie ledamöter och suppleanter fanns med under hela småkyrkostiftelsen 10-åriga verksamhetsperiod:
Lennart Levén, ordförande
Lennart Ahlstrand, sekr och distriktspräst
Signe Hasselblad
Morris Ellingdal
Else-Britt Jönsson
Bertil Stenow
Gerd och Anders Larén
Britta och Kjell Malmqvist
Lennart Fagman
Arne Karlsson
Bygget
Den 22 maj 1973 beslöt kyrkofullmäktige anslå 700.000:- kronor till kyrkbygget, inklusive tomt.
Första spadtaget togs i augusti samma år. Kostnadskalkylen löd på 695.000 kronor. Som jämförelse kan nämnas att den 1986 projekterade utbyggnaden av kyrkan med församlingshemsdel och pastorsexpedition kostnadsberäknades till 3,4 miljoner.
Lördagen den 9 mars 1974 invigdes Stensjökyrkan av biskop Bertil Gärtner.
Förhistoria
Redan innan kyrkan började byggas fanns i Stensjön en gudstjänstfirande församling, som samlades till friluftsgudstjänst på den blivande kyrktomten, vilken försetts med ett enkelt kors av björkstammar. Frälsningsarméns hornmusikkår svarade för musiken. Den första samlingen ägde rum den 7 maj 1970.
Kyrkorummet
Själva kyrkorummet var kvadratiskt, 13 x 13 m. med 120 fasta sittplatser. På de första ritningarna var altaret placerat mitt på den höga södra väggen. Efter den diagonala avhuggningen i sydvästra hörnet för kyrkklockan föddes tanken ,.att altaret skulle placeras i öster i det andra hörnet. Så blev det och altaret förankrades och hängdes upp i ytterväggen - den enda vägg i kyrkan, som vilar på hälleberget. Inredningens diagonala orientering mot altarets hörn kom också att förbättra rumskänslan. Altaret symboliserar bordet på vilket nattvarden uppdukas. Genom altarets placering kan prästen gå bakom altaret och vänd mot församlingen tillreda måltiden. Av kostnadsskäl kunde ingen altartavla inköpas. På Lennart Levéns initiativ inhöggs enligt en medeltida sed ett litet korfönster ovanför altaret. Enligt traditionen skall solens strålar klockan 6 på midsommardagens morgon genom öppningen falla på altaret. Kjell Malmqvist ritade fönstret med trappning i teglet, vilken symboliserar Jakobs stege.
I altaret finns ett dokumentskrin inmurat. Skrinet, som är gjort av koppar och igenlött, innehåller protokoll, som rör kyrkbygget, namnen på byggnadskommittens medlemmar, myntserie från 1973 och dagstidningar från dagen då skrinet murades in.
Dopfunten
Dopfunten, som är fast förankrad i den södra väggen, utgörs av ett granitblock från Bohuslän, utformat som en källa med rinnande vatten -levande vatten.
Klockan
En besökare i Stensjökyrkan lägger ofta först märke till kyrkklockan, originellt placerad i kyrkväggen så att den syns även inifrån kyrkorummet och därmed utgörande en levande del av gudstjänsten. Klockan är över 300 år gammal och har tillhört Fässbergs gamla kyrka. Från 1887 hängde den i Fässbergs nya kyrka men kunde inte användas där, då klockans ton ej harmoniserade med de nya klockornas. Den göts 1674 i Göteborg av Hans Ternant med malm från en 1100-talsklocka, som ringts sönder 1588.
Text på klockan
Övre delen. DVM PVLSOR AVDITE NAM VOCO AD GAVIDA VITAE
Lektor Josef Redfors, som tillhörde småkyrkostiftelsen, översatte texten till: HÖREN MINA SLAG TY TILL LIVETS GLÄDJE KALLAR JAG
Inskriptionen finns inhuggen i väggen ovanför klockan och kan läsas från kyrko¬rummet.
På sidan:
I Cor XIII OM JAG TALADE MED MENISKORS OCH ANGLARS TVNGOR OCH HADE ICKE KIARLEKEN SÅ VORE IAGH EN LJVDANDE MALM OCH EN KLINGANDE BIELLRA. Carolus Rex Sveciae.
På nedre kanten:
ANNO CHRISTI MDCLXXIV I GOTTENBVRG HANS TERNANT
Den som tog initiativ till flyttningen av kyrkklockan var en lärare, Elna Björck, som lade en motion i Mölndals kyrko¬fullmäktige. Riksantikvarieämbetet godkände flyttningen och även placeringen i kyrkväggen. Denna vackra klocka kom åter fram i ljuset och slapp gömmas i en klockstapel, som hade varit alternativet till nuvarande upphängning.
Citat ur biskop Bertil Gärtners invigningstal: "Må Guds välsignelse vila över denna kyrkklocka, som skall kalla församlingen till gudstjänst, mana till bön och tillbedjan och påminna oss om att ingen här har en varaktig stad."
Ängeln
På den södra väggen är Herta Hillfons stora skulptur "Ängeln" placerad. "Ängeln", inköpt 1976, bekostades med medel från småkyrkostiftelsen (25. 000:-) och anslag från kyrkofullmäktige (15.000:-). Som alltid när det gäller konstverk är och har synpunkterna varit många. Men för de församlingsbor, som hade förmånen att höra och se Herta Hillfon presentera sitt verk, kändes valet rätt. Modellen är en flicka, som passade konstnärens barnbarn. Herta Hillfon iakttog henne och upplevde en ängel - en budbärare. Herta Hillfon vill genom sin skapelse säga att även enkla människor i sin vardagsgärning kan visa att Kristus lever. Flickan heter Elin, som just betyder ljusbärare.
Orgeln
Kyrkans första orgel, som byggdes av J. Künkels Orgelverkstad, Stångby, hade sex stämmor, varav fem i manualen och en i pedalen. År 1974 kostade den 42.300:- kronor.
Redan 1 januari 1977 blev Stensjön eget pastorat och orgeln ansågs då för liten för en församlingskyrka. Orgeln flyttades senare till Apelgårdens småkyrka i Kållered. På tacksägelsedagen den 14 oktober 1979 invigde kontraktsprosten Hans-Olov Hansson den nuvarande orgeln, som byggts av Lindegrens Orgelbyggeri AB, Göteborg. Orgeln har 19 stämmor, fördelade på tre pipverk - två manualer och en pedal - med tillsammans 1.116 orgelpi¬por. Det nya instrumentet var för stort för det ursprungliga kyrkorummet, varför kyrkan försågs med en separat utbyggnad för orgeln. Kontrollant vid orgelbygget var musikdirektör Bertil Karlsson, som även var den förste som tog orgeln i bruk vid invigningsgudstjänsten. Han spelade Otto Olssons Fantasi och Fuga över koralen "Vi lova Dig, o store Gud"
Silver och textilier
Kyrksilvret, som består av altarkors, sex ljusstakar, vinkanna, oblatask och patén, har ritats och tillverkats av silversmeden Karl-Ingemar Johansson, Göteborg.
Kyrkans textilier i fyra liturgiska färger har komponerats och framställts av textilkonstnären Gunilla Sjögren, Göteborg. En svart stola tillkom senare, ritades och syddes av Aina Branne, Stensjön. En av altardukarna skänktes till kyrkans invig¬ning av Helga von Wachenfeldt, Stensjöhill. Den är ett arbete i vitbroderi från 1920-talet. Även den andra duken är en gåva. Torborg Carlsson, Furugatan, komponerade och virkade den breda spetsen. Till kyrkans "textilier" hör också en dopklänning för utlåning. Den är skänkt av tvillingarna Britt och Inga Johansson, Göteborg, och syddes till deras dop 1916.
Församlingen
Stensjökyrkan byggdes som en stadsdelskyrka men redan 1 januari 1977, mindre än tre år efter invigningen, blev Stensjökyrkan församlingskyrka. Det skulle dröja till 1986 innan de för en församling nödvändiga utrymmena, församlingshemsdel och expedition, kunde tillbyggas. Även de nya delarna av kyrkan ritades av arkitekt Kjell Malmqvist.
Många har sett Stensjökyrkan som ett bönesvar. En gudstjänstfirande församling byggde kyrkan. Vid återinvigningen i oktober 1986 framhöll biskop Bertil Gärtner, att det största och förnämsta i en kyrka är människorna i en levande församling och inte byggnaden och inventarierna.
Stensjökyrkan på 2000-talet
Ovanstående historik skrevs av kyrkvärden Else-Britt Jönsson 1998. Else-Britt avled 2011. Den största förändringen av Stensjökyrkan under början av 2000-talet ägde rum 2005 då kyrkorummet utvidgades genom att långväggen ut mot Gunnebogatan flyttades 4 meter närmare gatan samt ”veckades” så att väggen gick ytterligare ett par meter närmare gatan längst bak i kyrkan.
Denna utbyggnad av kyrkorummet föregicks 2004 av att den höga altarväggen förstärktes med stålbalkar eftersom man upptäckt att takbalkarna låg direkt på tegelmuren och det var inte godkänt enligt moderna byggnormer. Dessa stålbalkar var synliga på insidan av väggen fram till utbyggnaden 2005 då de byggdes in i väggen genom att denna gjordes tjockare utåt. Denna förändring gjorde det också nödvändigt att bredda den inre öppningen för det lilla altarfönstret som då fick en betydligt djupare fönsternisch.
I samband med utvidgningen 2005 fick kyrkan också energibesparande lysrörsarmaturer i taket men dessa upplevdes ge ett alltför kallt och dött ljus så 2006 ersattes de av de ursprungliga koppar¬plåtsbelysningarna som kompletterades med halogenarmaturer och spotlights för att skapa ett bättre läsljus och få en starkare belysning av koret.
Den utbyggda kyrkan tillåts rymma upp till 400 personer – en nivå som vi översteg första gången vid en stor konfirmation i augusti 2012 då ett 20-tal personer tvingades stå utanför kyrkan.
2012-12-01 Stefan Risenfors, kyrkoherde