När en människa dör är det viktigt att få ta ett sista farväl. I kyrkan görs det i en begravningsgudstjänst där den som dött överlämnas i Guds händer. För många blir begravningen en vacker och viktig stund och till hjälp i det fortsatta sorgearbetet. Under begravningen får du tillfälle att sörja, minnas, visa kärlek och respekt. Du kan tacka för vad personen har fått betyda för dig men en begravningsgudstjänst kan också vara ett avslut av en relation kantad av svårigheter. Både det som varit trasigt och det som varit helt i livet kan vi behöva ta farväl av för att kunna gå vidare.
Till begravningsgudstjänsten hör musik och psalmsång och prästen håller i regel ett tal som kallas för griftetal och som kan ge mycket tröst. Bibelord och dikter kan läsas och alla som kommit till begravningen får ta sitt personliga farväl. Till sist lyser prästen frid över den som dött och överlåter personen i Guds barmhärtiga omsorg och kärlek.
Vanligt tillvägagångssätt
Inför begravningen
När någon dör är det den närmast anhöriges uppgift att ordna med begravning. Kanske är ni flera närmast anhöriga som kan hjälpas åt. Har den döde själv efterlämnat några önskemål kan dessa vara till god hjälp. Det vanliga är att man anlitar en begravningsbyrå som hjälper till med de praktiska frågorna runt begravningsgudstjänsten medan ni tillsammans med kyrkans personal får hjälp att utforma stunden i kyrkan. Genom begravningsbyrån får ni hjälp att hitta en tid då begravningsgudstjänsten kan äga rum i den kyrka som ni önskar och ni får veta vilken präst och vilken kyrkomusiker som kommer att tjänstgöra.
Före begravningen tar prästen kontakt med de närmast anhöriga för ett personligt samtal. Då ges det möjlighet att tala om den som har dött, om sorgen och om frågor som väcks. Det är också ett tillfälle att planera för begravningsgudstjänsten. Kyrkans tradition och ordning ger trygghet i det svåra men samtidigt är varje begravningsgudstjänst unik och utformas speciellt för varje människa som gått bort. Det finns möjlighet att välja psalmer och våra kyrkomusiker ger gärna råd och förslag kring övrig musik.
Ordning till begravningsgudstjänst kan du läsa om här
Själaringning och tacksägelse:
Själaringning är en gammal tradition som innebär att man ringer i kyrkklockorna i samband med dödsfall. Förr i tiden ringde man samma dag som dödsfallet inträffat, men numera brukar det dröja någon eller några dagar. Kyrkklockorna ringer den avlidnes närmaste kyrka om man inte speciellt önskar någon annan kyrka. Vid själaringning står kyrkan alltid öppen för den som vill komma in och sitta ned en stund eller tända ett ljus.
Tacksägelse innebär att den avlidnes namn nämns i söndagens gudstjänst och att ett ljus tänds som en symbol för vårt hopp om evigt liv. Därefter ringer kyrkklockorna. De anhöriga bjuds in till denna gudstjänst som oftast är en söndag i nära anslutning till begravningen.
Efter begravningen:
Efter begravningen är det vanligt att samlas för en stunds gemenskap i ett församlingshem eller i någon annan lokal i närheten. Prästen kan också delta. Det ger tillfälle att prata och dela med sig av minnen och tankar. Mitt i sorgen kan det ge kraft att se släkt och vänner samlade för ett respektfullt avsked.
Olika typer av gravsättning.
Det finns fyra olika slag av gravsättningar på våra kyrkogårdar i Munkedals pastorat
Kistgrav. Den döda kroppen placeras i en kista, och kistan begravs i jorden. Över kistgraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Eller så används en redan befintlig familjegrav.
Urngrav. Den döda kroppen kremeras. Askan läggs i en urna, som begravs i jorden. Över urngraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Eller så används en redan befintlig familjegrav.
Minneslund. Den döda kroppen kremeras. Askan grävs ner i en minneslund, som är ett område där stoftet från fler människor finns. Minneslunden är anonym – där finns inga personliga stenar och namnen på de döda finns inte skriva någonstans. Anhöriga får inte delta vid gravsättningen.
Askgravplats. En askgravplats är ett bra alternativ för den som känner att det är för mycket arbete med en traditionell grav, men samtidigt för anonymt med en minneslund. En askgravplats är som en enskild gravplats med den dödes namn på en platta av brons men som anhörig har man dock inget ansvar för gravplatsens skötsel, det sköter kyrkogårdsförvaltningen.
Den döda kroppen kremeras och anhöriga får delta vid gravsättningen. En askgravplats markeras alltid ut med en namnskylt. Askgravplats finns på Foss, Svarteborg, och Krokstad kyrkogård.
Här kan du läsa mer om begravning.
Här kan du läsa mer om musik vid begravning.