Gamla kyrkplatsen, Karbenning

Historik 

Karbennings första kyrka - ett timrat bergmanskapell i karbenning by

Landskapet i Karbenning socken präglades av skog och många små vattendrag som gav goda förutsättningar för bergshantering. Redan under medeltiden anlades ett flertal hyttor och hamrar invid socknens stora vattenled Svartån och dess biflöden. Ledande järntillverkare blev Högfors bruk som länge utgjorde bygdens största jordägare. Trots den relativt omfattande hyttverksamheten kom det att dröja innan bygden fick en egen sockenkyrka. Under många år fick Karbenningborna vända sig till sockenkyrkan i Västerfärnebo för viktiga kyrkliga förrättningar och för jordsättning av de avlidna. På Västerfärnebo kyrkogård fanns under 1600-talet fyra områden avsatta för Karbenningbor. Som betalning för denna service förväntades de boende i Karbenning socken bidra till underhållet av kyrkogårdens bogårdsmur.

Det var långt till Västerfärnebo och Karbenningbornas önskan om en egen sockenkyrka växte sig stark under 1600-talet. Under 1650-talet lät traktens bergsmän själva bekosta ett kapell i Karbenningby i Svartåns dalgång. Kapellet uppfördes i timmer med spåntäckt tak och kunde tas i bruk 1654. Först 1672 ansökte man om en invigd kyrkogård kring kapellet. Ansökan beviljades och jordsättning skedde från 1691. Äntligen kunde Karbenningborna få sin sista vila inom socknen.

Under 1700-talets andra och 1800-talets första hälft fördubblades Sveriges folkmängd.  Även i Karbenning socken skedde en befolkningsökning, främst genom invandring från andra områden med sämre utkomstmöjligheter. Det timrade 1600-talskapellet hade en relativt blygsam storlek och under det sena 1700-talet blev situationen ohållbar. En långdragen planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka inleddes under 1790-talet. 

När den nya kyrkan skulle uppföras under 1820-talet passade man på att flytta kyrkplatsen till Åsby, ca två kilometer från kyrkplatsen i Karbenningby. Man strävade efter en rimlig kyrkväg för alla i socknen och platsen vid vägkorsningen i Åsby var mer centralt belägen. I samband med kyrkobyggnationen lät man flytta det timrade klockarbostaden från den gamla kyrkplatsen i syfte att låta klockaren övervaka bygget och säkerställa att församlingsborna levererade det byggnadsmaterial och utförde de dagsverkern de var ålagda att bidra med.

Karbennings nya kyrka invigdes 30 november 1845. När den nya kyrkan togs i bruk plockades kapellet i Karbenningby ner. Byggnadsdelar och de inventarier som inte flyttades till den nya kyrkan såldes på auktion. Muren kring den gamla kyrkogården behölls men jordfästning upphörde när kyrkogården kring den nya kyrkan togs i bruk.

Karta över Karbenningby och Åsby. Gamla kyrkplatsen är markerat i rött.