Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia på norrsidan samt torn i väster. Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Exteriören förändrades i vissa delar under 1800-talets första hälft, då det ursprungliga spåntaket byttes ut mot skiffer och tornet fick en ny överbyggnad med en tvåvånig lanternin.
Även kyrkorummet, som täcks av trätunnvalv, genomgick förändringar under 1800-talet. Interiörens nuvarande karaktär är i huvudsak ett resultat av 1960 års restaurering, då bland annat den ursprungliga färgsättningen på altartavla och predikstol återskapades. Dopfunten av täljsten från 1200-talet är från den gamla kyrkan. Brädor med fragment av takmålningar finns bevarade i kyrkan.