Redan i år, till 1 Advent 2023, invigs en ny jul-krubba. Den skall ersätta en nuvarande i gips som är ett hopplock av delar och som fått sig många törnar under nästan hundra år. Den krubba som invigs i år är snidad i lindträd och skall tåla att bli hanterad av många barn under de närmaste hundra åren. Ja, vi hoppas att krubbfigurerna används och slits så mycket att det är dags för ytterligare en ny krubba om 100 år. Därför har det nu planterats två lindplantor på Tuna gård nära Vimmerby. Där skall de stå, bland nyplanterade ekar, och växa sig stora så att de blir ett gott trämaterial för en skicklig träsnidare att göra en julkrubba av.
Det är symbolhandlingar
Trädplanterandet kan kännas onödigt. Det är enklare och billigare att om 100 år bara köpa de träbitar som behövs för en julkrubba. Men planterandet är en symbolhandling på flera sätt med ett värde långt större än själva virket. Genom att plantera träd signalerar vi att vi tror på framtiden; vi tror på den kristna trons framtid, människans framtid, naturens framtid. Självklart är vi medvetna om hur liv och tro är hotat på olika sätt, men genom att plantera träd uttrycker vi en trotsig tro. Det finns en framtid!
Det är också symboliskt att vi satsar på just en julkrubba i år och om 100 år. Berättelsen om hur Gud blir människa och föds under fattiga förhållanden i ett stall är viktig och enkel att ta till sig, också för de minsta barnen. Barnen är vår framtid och det är de som skall bära tron på Jesus vidare. Måste jag välja endast en berättelse om Jesus att ge vidare till nästa generation så är det den om födelsen. Inte bara för att den är illustrativt tydlig med stallet, herdar, änglar och ett spädbarn, utan främst för att teologin och tron i berättelsen är viktig och väcker förundran. Det är förunderligt att Gud blir människa, blir sårbar, lider och dör med oss. Gud blir en av oss och går med oss i allt det mänskliga. Människan är inte ensam – Gud går med i livet. Det är något av julens och julkrubbans innersta betydelse.
Nu står plantorna i den småländska skogen, på ett fält som röjts från granskog och som också planterats med ekplantor. Gårdsägaren där har ett ännu längre tidsperspektiv än vi – ekarna skall skördas om cirka 200 år. Gården de står på har haft samma familj som ägare sedan 1611. Om framtiden vet ingen något. Man måste ändå ta ett steg i tillit till framtiden och lita på att Gud går med. Det gäller för varje människas liv och det gäller för skogsplanteringar.
Skribent: Per Anders Sandgren