Vad gör att människor har tilltro till varandra och till samhället de lever i? Denna viktiga fråga utforskas av Bo Rothstein, en av Sveriges mest framstående forskare inom området. Med sin omfattande forskning visar han hur tillit mellan människor och kvaliteten på våra samhällsinstitutioner påverkar social sammanhållning och demokratins funktion.
I denna intervju delar Rothstein med sig av sina insikter om tillitens grunder, dess kopp-ling till korruption och hur samhällen med starka offentliga institutioner bygger ett mer sammanhållet och rättvist socialt kapital.
Socialt kapital kan beskrivas som de nätverk, relationer och den tillro som finns mellan människor i ett samhälle eller en grupp. Det handlar om hur människor samarbetar och litar på varandra, vilket i sin tur underlättar för att lösa gemensamma problem, skapa starkare samhällen och främja ekonomisk och social utveckling. Det bygger på ömsesidig hjälp, förtroende och sociala band som gör att individer och grupper kan arbeta tillsammans på ett effektivt sätt. Ju starkare det sociala kapitalet är, desto mer sammanhållning och gemenskap finns det i ett samhälle.
Tillitens grund
Det var under mitten av 1990-talet som Rothstein, efter att ha blivit tillfrågad av den amerikanska kollegan Robert Putnam, började sitt forskningsarbete inom området. Projektet syftade till att undersöka hur graden av tillit varierade i olika europeiska länder. Putnams arbete i boken Making Democracy Work hade redan skapat ett stort intresse genom att visa att demokrati och samhällsstruktur fungerade betydligt bättre i regioner med hög social tillit.
- Jag kom till samma slutsats som Putnam, säger Rothstein. Att social tillit är en grundläggande variabel för att förstå hur samhällen fungerar. Men där vi skiljer oss åt är vad som orsakar denna tillit.
Medan Putnam i sin forskning kom fram till att deltagande i frivilligorganisationer som idrotts- och kulturföreningar skapade social tillit hos människor, fann Rothstein och hans kollegor att detta samband inte existerade på individnivå. Istället pekar Rothstein på offentliga institutioners kvalitet som den avgörande faktorn.
- Om människor tappar förtroendet för polis, domstolar eller sjukvården, så förlorar de också tilliten till andra människor i samhället, förklarar han.
Fisken ruttnar från huvudet ner
Rothstein beskriver denna dynamik genom ett kinesiskt ordspråk: “Fisken ruttnar från huvudet ner”. Det vill säga, om korruption och ineffektivitet existerar på de högsta nivåerna i samhället, kommer det att spridas neråt. Forskningen visar att när institutioner upplevs som korrupta, tappar människor inte bara förtroendet för dessa institutioner utan även för sina medmänniskor. Ett samhälle där offentlig sektor inte fungerar, riskerar alltså att undergräva den sociala tilliten.
Nivån på tilliten har förblivit stabil i Sverige och Norge under lång tid, där offentliga institutioner fortsätter att behålla en hög standard. Rothstein påpekar även att tilliten i USA har sjunkit dramatiskt under de senaste decennierna, något han förklarar med sviktande tillit till de offentliga institutionerna.
- På 1960-talet hade USA tillitsnivåer liknande de nordiska länderna, men idag har tilliten sjunkit till 20 procent. Detta går parallellt med det bristande förtroendet för offentliga institutioner, säger han.
Heterogenitet och tilltro
I sin forskning har Rothstein också sett på en annan aktuell fråga: hur ökad etnisk heterogenitet påverkar tilliten i samhällen.
- Trots den ökade etniska mångfalden i de nordiska länderna har vi inte sett någon dramatisk förändring i den generella tilltron till samhället, säger Rothstein. Detta resultat står i kontrast till USA, där forskaren Putnam har kommit fram till att ökad etnisk heterogenitet har bidragit till att tilliten går ner i det samhället.
Rothstein tror att skillnaden kan förklaras med institutionernas kvalitet.
- I de nordiska länderna uppfattas invandrare som tvungna att följa de etablerade regelsystemen, vilket hindrar den negativa påverkan på tilliten, förklarar han.
Även om människor i socioekonomiskt utsatta områden visar lägre tillit, påverkas inte den generella befolkningens tillit i större utsträckning.
Politik och tillitens framtid
Rothstein har också sett att populitistiska partier påverka tilliten negativt.
- De bygger ofta sin framgång på en politics of fear, särskilt kring frågor som invandring och etnisk mångfald, säger han. I Sverige har forskningen visat att människor som röstar på Sverigedemokraterna generellt har lägre tillit, vilket skiljer dem från väljare hos andra partier.
Hög tillit är också en risk
Kan man ha för hög tillit? På den frågan svarar Bo Rothstein att absolut, det är möjligt. Tillit i sig självt är ingen dygd eller något som alltid är bra. Den måste vara anpassad till och kalibrerad efter omständigheterna. Om man är alltför godtrogen och litar på människor i samhällen där pålitligheten är låg, kan det leda till negativa konsekvenser och till och med vara farligt. Det handlar, enligt Rothstein, om att kunna avgöra när tilliten är välplacerad och när man bör vara mer försiktig.
Bo Rothsteins forskning belyser hur avgörande kvaliteten på offentliga institutioner är för människors tillit till samhället. När dessa institutioner fungerar väl och människor känner sig rättvist behandlade, ökar den sociala tilliten och samhällets sammanhållning stärks. Rothstein visar att en hög standard inom exempelvis polis, domstolar och sjukvård är fundamentalt för att skapa en miljö där människor litar på varandra. I en tid präglad av förändringar och utmaningar, blir det tydligt att för att bygga och bevara ett samhälle präglat av tillit, är det avgörande att säkerställa att offentliga institutioner inte bara är effektiva utan också rättvisa i sina handlingar. Endast då kan vi skapa en grund för starkt socialt kapital och en mer hållbar framtid för alla.
Skribent: Annika Byrde