Närbild på två vigselringar som tillsammans med en blomkvist ligger på en uppslagen bok med rubriken Vigselgudstjänst.
Foto: Kristin Lidell

Från stormande förälskelse till tegelbröllop

Nyhet Publicerad

Aase Lillian och Vidar firar 37 års äktenskap i år. De har haft både upp- och nedgångar genom dessa åren, precis som de flesta äktenskap, men de har aldrig tvivlat på deras gemensamma projekt som alltid har stått högst på listan: Familjen. Döttrarna.

Aase och Vidar träffade varandra  hösten 1984 genom gemensamma vänner när de båda bodde i Lakselv, i Finnmark.  Aase Lillian var 22 år och Vidar 27. Aase har växt upp Havøysund i Väst-Finnmark och Vidar i Oslo. I mars 1985 kunde de officiellt gå ut och säga att de var ett par. Sen gick det undan. Bröllopet stod i maj 1985 i Hammerfest, två månader senare. 

Tillsammans har de två döttrar på 30 och 32 år. På grund av Vidars jobb i Räddningshelikopteren har familjen flyttat runt mycket, också till USA. De har alltid bott med långt avstånd till närmaste familj, något som de tänker har fört till att de och barnen står varandra väldigt nära. 

Frieriet
Jag frågar dem om hur frieriet gick till och varför de gifte sig så fort. De ser på varandra och Vidar nickar bekräftande mot Aase Lillian att hon kan berätta.

-Vi satt en dag i vardagsrummet och jag frågade:” Du Vidar ska vi inte ta och gifta oss?”. Och så blev det. De var stormande förälskade och de visste redan då att de var varandras själsfrände. När de kom över den första förälskelsen handlade det om att finna äktenskapets plats i vardagen, något som krävde både upp- och nedgångar för att få till. 

Likheter och olikheter
-På ett vis är vi väldigt olika, men inte något som påverkar vårt äktenskap negativt, tvärtom, vi kompletterar varandra. Aase är väldigt impulsiv och hoppar fort in i nya projekt utan att tänka. Precis som det med frieriet, svarar Vidar med ett leende på läpparna. Han däremot planerar mer. ”Han är den ansvarsfulla typen som planerar ekonomin och tänker långt fram,” förklarar Aase Lillian. Jag lever mer i nuet, och har alltid gjort det, säger hon. Men de båda understyker att de största avtalen de har gjort i livet har de gjort tillsammans och de har blivit bra. Även om de är olika på många sätt uppskattar de varandras olika personligheter.

-Något vi har gemensamt är att vi har samma humor. Vi skrattar gott åt samma saker, fortsätter Aase. Det är viktigt att ha roligt tillsammans. Aase ser på Vidar som ler och nickar instämmande. 

- Vidar är inte så bra på att prata om känslor. Jag måste oftast pressa på lite för att vi ska få igång ett samtal om något viktigt, säger Aase Lillian. Jag är väldigt sosial och söker hela tiden efter utmaningar på det sosiala området. 

-Vidar, han trivs bäst i sitt eget sällskap, men uppskattar när jag tar inititiv till socialt umgänge, bara det inte blir för ofta, säger Aase Lillian och ler finurligt mot Vidar.

Äktenskapet ändrade sig radikalt när de fick barnen. ”Som för de flesta gifta par”, säger Vidar. Det var inte många möjligheter för ”egentid” tillsammans, utan barnen, eftersom de bodde långt från nära familj och släktingar. Vardagen var deras liv och barnen var i fokus. 

Viktigt för ett gott äktenskap
Om era döttrar kommer till er och ber om råd när de ska välja en livspartner, vad skulle ni svara då?

-Det är viktigt att man har tolerans för varandras personligheter och intressen, att man har tolerans för partnerns svagheter som man kanske inte kan ändra på. Acceptera varandras perosnligheter. Att man ger varandra rum för egna intressen är viktigt. Det är inte så att man plötsligt blir EN person bara för att man är gifta, säger Vidar med en trygg och säker ton i rösten. 

-Man är fortfarande två individer med olika behov, fortsätter Vidar. Aase Lillian instämmer och lägger till: kommunikation är viktig i alla relationer. Jag tror det är viktigt att jag är konkret mot Vidar, direkt och tydlig, ärlig, för att det inte ska bli några missförstånd. Man ska inte låta bli att ta upp saker och ting. Då blir det fort att man går runt och grubblar och analyserar. Man ska nog heller inte hänga sig upp på bagateller. 

Vi har med åren blivit ett bättre par, vi har blivit rundare i kanterna och irriterar oss inte så mycket på varandra som förr. 

Framtiden
Något som är viktigt är att aldrig sluta drömma och att ha gemensamma mål för framtiden. Tiden går fort  och om tio år hoppas de att de njuter av pensjonen på någon varm plats. De ser att döttrarna och deras familjer ofta kommer på besök och att familjen är samlad.

Text: Catarina Storhammar