Livet. Livet! Livet?!

Ett snävt litet ämne som skulle kunna ta mänsklighetens historia i tid för att förstå. Läsa Bibeln och andra heliga skrifter som gett sig på att förklara liv, specificera och göra en utläggning över den lilla detaljen hos oss människor; Livet. Diskutera med intellektuella av alla de slag, teologer, biologer, fysiker, kemister, vetenskapsmän på alla plan, samt med vanligt folk. Liv? Mänskligt liv? Liv i universum? Liv på cell- och atomnivå. Har en atom ett liv, förresten? Molekylliv?   Ja, frågorna växte och blev bara fler och fler. I sommar försvann i U.S.A. den självklara rätten till att få abort vid en oönskad graviditet. Det är en fråga om mord på ett liv, säger försvararna av abortförbud. Det är varje kvinnas rätt att bestämma över sin kropp, är ett vitt spritt argument från abortförsvararna. Blir livet till i konceptionsögonblicket, eller när fostret är livsdugligt utanför livmodern? Det vill jag inte i en kolumn i församlingsbladet med spridda tankar och argument från båda håll ens ge utrymme för att fundera över. Det är inga lätta frågor.

Vad som för mig gör livet stort, störst av allt, är att det är en gåva av Gud och att det står i hos evangelisten Lukas att Gud ”är inte en Gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.” Det är det gott att ha med sig genom livet oavsett vi drar fram på en räkmacka eller vandrar i dödsskuggans dal. Och, som många av oss gör; åker livets berg-och dal-bana. ”Jag vill tacka livet, som gett mig så mycket” sjunger Arja Saijonmaa, och jag kan bara hålla med. Hur många sånger inom populärkulturen hyllar livet? Kärleken sjungs det om jämt och ständigt, men Livet med stort L? En hel del. Sånt é livet, Life is Life, Viva la Vida, Live your Life, Life on Mars?, Det som håller oss vid liv, If I don’t live today, Älskar du livet, Live tomorrow och hundratals andra titlar finns vid en första googling. Jodå, det sjungs om Livet. Även i Psaltarens psalmer kan vi läsa sånger om livet i alla dess stadier och riktningar. Människans förhållande till livet ter sig i stort detsamma då som nu.  

Livet är det samma. I glädje och sorg. I liv och död. Tack, Gud, för Livet i alla dess nyanser.

Text:  Katarina Bäckelin