Kyrkomiljön
När järnvägen anlades 1906 blev Löttorp ett stationssamhälle. Under 1900-talet har norra Ölands service och handel koncentrerats till Löttorp. Här finns idag bl.a. skola, vårdcentral och affär.
Sydväst om kyrkan ligger en byggnad som tidigare var skola. Huset stod klart 1851 och användes som skola till 1967. Några år därefter byggdes det om till församlingshem.
Norr om kyrkan finns några av alla de kyrkstallar som tidigare fanns vid kyrkan bevarade. De första kyrkstallarna började byggas i mitten av 1800-talet. Idag sköter hembygdsföreningen kyrkstallarna.
Nordost om kyrkan ligger prästgården från 1846. Prästgården är än idag tjänstebostad.
Öster om kyrkan ligger prästgårdsladan, uppförd i sten. I ladan finns idag ett 50-tal gravvårdar, bl a ett antal trävårdar, som plockats bort från kyrkogården.
Norr om kyrkogården breder ett jordbrukslandskap ut sig och söder om kyrkogården ligger lövskogsområdet Högbyeke som är naturreservat.
Kyrkan
Högby kyrka började byggas i mitten av 1100-talet. Då uppfördes långhuset, ett litet kor och en absid. Tornet i väster tillkom under andra halvan av 1100-talet. Omkring år 1200 välvdes långhuset så att det blev två skeppigt med sex kryssvalv.
Under 1200-talets första hälft utvidgades koret. Det blev nu rektangulärt till formen och hade två våningar. Samtidigt byggdes ytterligare en våning till tornet, en s.k. klockvåning. Med det lägre långhuset, koret med två våningar och tornet med trevåningar fick byggnaden formen av en klövsadelkyrka.
I början av 1200-talet byggdes också vapenhuset vid den södra ingången. Ytterligare en tillbyggnad gjordes i söder, öster om vapenhuset, under 1200-talets andra hälft. Det var en kapellbyggnad helgad åt den helige Otto. Kapellet kom under senmedeltid att användas som gravkor av familjen Bielke.
I slutet av 1200-talet byggdes också sakristian i norr. Under århundradena därefter gjordes mindre förändringar. Mot slutet av 1700-talet genomfördes flera större förändringar p.g.a. av sprickbildning. Valven i vapenhuset och långhuset togs bort och ersattes av trätunnvalv.
År 1797 revs den helige Ottos kapell. År 1825-26 byggdes klockvåningen i tornet om till sitt nuvarande utseende krönt med en klockformad huv.
När befolkningen växte under 1800-talet blev kyrkan trång. Det ledde till att hela den medeltida kyrkan, utom tornet, revs och ersattes av det nuvarande långhuset. Ritningarna gjordes av F. R. Ekberg och arbetet leddes av byggmästare P. Petersson, Madesjö.
Under 1900-talet har två större renoveringar genomförts. Den första gjordes 1939 och leddes av arkitekten Paul Boberg och konstnären Torsten Hjelm medan den andra utfördes 1975-76 och leddes av arkitekten Ture Jangvik.
Minneslund
Minneslunden anlades 2004 efter ritningar av Outside landskapsarkitekter&ingenjörer AB. Platsen är cirkelformad och omgärdas av en nyplanterad avenbokshäck. Jordningsytan markeras av en stensatt cirkel i gräsmattan. Vid platsens östra sida finns ett träkors, rosenplantering och en plats för blomvaser och ljus.
Byggnader
Väster om kyrkogården ligger bårhuset som uppfördes 1961 efter ritningar av Nerles Arkitektkontor. Byggnaden har murad fasad av kalksten och tak belagt med skiffer. Ingången i norr har mörka trädörrar.
Söder om bårhuset ligger en gul, putsad byggnad med tak belagt med betongtegel. Huset byggdes troligen på 1970-talet och rymde då toaletter för kyrkans besökare. År 1985 byggdes det om och inreddes med personalrum för kyrkvaktmästarna.
Övrigt
På kyrkogården finns ingen uppställningsplats för äldre gravvårdar som tagits bort från kyrkogården. Istället står flera äldre gravvårdar kvar på kyrkogården. En del av de vårdar som har tagits bort förvaras idag i prästgårdsladan öster om kyrkan.
Källa: Kalmar Läns Museum