Långlöt kyrka

Kyrkomiljön

Kyrkan är belägen på norra delen av ett gravfält som använts från 200-300 talet f kr och ända till 1000-talets slut. Kyrkan ligger inte i direkt anslutning till någon by utan på östra landborgen halvvägs mellan Långlöts och Folkeslunda byar.

Söder om kyrkan ligger den före detta prästgården, vars mangårdsbyggnad uppfördes 1839 och flygelbyggnaden 1844. På gårdsplanen finns en minnessten över konstnären Ivan Hoflund från 1962. Prästgården är nu såld till en privatperson. Intill kyrkplanen fanns på 1800-talet även skola och fattigstuga.

Runt om breder jordbruksmarken ut sig. Under medeltiden fram till mitten av 1500-talet var Långlöt ett eget pastorat. Gustav Vasa lade dock socknen under Runsten 1545, dit det tillhörde fram till 1585. Därefter blev Långlöt åter självständigt och förblev så ända fram till 1917, då det återigen slogs samman med Runsten.  

Kyrkan

Den första kyrkan i Långlöt bör ha varit en träkyrka. Man har kunnat datera ett stycke av en sekundärt använd takstol till omkring år 1080. Vid restaureringar av nuvarande kyrkan påträffades också ett mynt som daterades till 1084-1088. Efter träkyrkan uppfördes på tidigt 1100-tal den första stenkyrkan. Under 1100- och 1200-talet byggdes kyrkan om och till och blev en så kallad klövsadelkyrka. I slutet av 1700-talet revs stora delar av den medeltida kyrkan och dagens kyrka uppfördes. Den består av ett rymligt långhus, med det romanska tornet bevarat i väster. Norr om koret ligger sakristian byggd år 1855. Kyrkans väggar är murade av kalksten i skalmursteknik. Kyrkan är putsad och avfärgad i vitt och runt kyrkan löper en sockel. Inne i kyrkan finns en dopfunt i grå gotländsk kalksten från 1100-talets slut eller 1200-talets början.  

Minneslund

En minneslund finns anlagd i den sydvästra delen av kyrkogården. Den har en rektangulär form med rundade hörn. I väster avgränsas den av kyrkogårdsmuren och i öster, väster och söder av en låg häck av häckoxbär. I den södra delen finns en natursten omgiven av lagda kalkstensplattor. På stenen är Minneslund inristat och runt om den finns en rabatt där blommor är planterade. Där finns också ställ för blomvaser. Intill planteringen står en bänk att sitta ner på.  

Byggnader

Som en del av muren i norr ligger en liten byggnad vilken rymmer både personalutrymmen och toalett för kyrkogårdens besökare. Huset är putsad och avfärgad i vitt med tegeltak. Utanför muren i det nordöstra hörnet ligger en vitmålad förrådsbyggnad i trä med tak av plåt.  

Övrigt

Omkring 700 m ONO om kyrkan ligger en tresidig åker, tillhörig prästgården. Den skall en enligt traditionen ha använts som kolera- eller pestkyrkogård så långt tillbaka i tiden att östra landsvägen följde den s k Åsen, belägen närmare Östersjön än den nuvarande.

Söder om kyrkan står en solvisare av röd, slipad kalksten, bestående av ett balusterformat skaft med kvadratisk fot årtalet MDCCCLIV, 1854 finns inristat på visartavlan. En äldre solvisare har stått på kyrkogården. År 1732 betalades nämligen lön för ”timstensstocken”. Den äldsta kända solvisaren finns i den igenmurade senromanska sydportalen.

Öster om kyrkan är en brunn med ett kallmurat kalkstenskar täckt av en stor kalkstenshäll med ett fyrkantigt hål i mitten, i vilket en pump är insatt. På 1700-talet användes källan för brunnsdrickning av traktens befolkning. Det har också används som offerkälla.

Utanför västra kyrkogårdsgrinden står en fattigstock av ek, troligen identisk med den fattigstock som anskaffades 1764. Den restaurerades på 1970-talet.

Både på in- och utsidan av den norra kyrkogårdsmuren står gravvårdar, vilka tagits ur bruk, uppställda. Längs den södra kyrkogårdsmuren, finns ytterligare gravvårdar. Också dessa är tagna ur bruk och till viss del helt överväxta av den murgröna som växer på kyrkogårdsmuren.    

Källa: Kalmar Läns Museum