Kyrkomiljön
Löts kyrka och kyrkogård ligger i korsningen mellan landsvägen på Ölands östra sida och vägen mot Alböke. I anslutning till kyrkan har ett litet centrum uppstått där det tidigare fanns affär, skola m.m. Öster om kyrkan ligger prästgården. År 1868 uppfördes den mangårdsbyggnad som finns kvar än idag, men gården anor längre tillbaka i tiden. Under 1700-talet anlades en stor fruktträdgård kring prästgården. En av de stallbyggnader som hörde till prästgården ägs idag av hembygdsföreningen. Prästgården ägs idag av privatpersoner. Väster om kyrkan ligger ett stycke mark som kallades Kyrkhorvan. Denna mark skänktes av kyrkoherde Wallander till socknen. Här uppfördes ett skolhus som stod klart 1852 och finns kvar än idag. Öster om detta hus byggdes lärarbostaden, kallad Klockargården, som idag är ett hem för äldre med specialinriktning på demensvård.
Kyrkan
Den första stenkyrka i Löt byggdes under 1100-talets första hälft. Kyrkan bestod vid den här tiden av långhus samt ett smalare kor med absid. Under 1100-talet andra hälft när hotet från hedniska sjörövare från Baltikum ökade byggdes Löts kyrka som så många andra av de öländska kyrkorna om till en försvarskyrka. I Löt byggdes först en skyttevåning över långhuset. Tornet i väster tillkom omkring år 1200. Under 1200-talets första decennier byggdes tornet på med ytterligare en våning, totalt fyra. Ett vapenhus i söder tillkom också under detta århundrade medan sakristia uppfördes i norr på 1300-talet. Sockenstämmoprotokollen från 1600- och 1700-talen finns uppgifter om flera renoveringar av kyrkan. Den största förändringen genomfördes dock i slutet av 1700-talet då tornet försågs med en lanternin. Här hängdes nu kyrkklockorna. De hade tidigare hängt i en klockstapel. Under 1800-talet ökade befolkningen och kyrkan blev trång. År 1840 påbörjade byggmästaren Peter Isberg arbetet med den nya kyrkan. Ritningarna hade gjorts 1838 av Nils Isak Löfgren. För att hålla nere kostnaderna använde man sig av tornet och delar av långhusets västra vägg i den nya kyrkogbyggnaden. Resten av den medeltida kyrkan revs. Det nya långhuset byggdes utanför medeltidskyrkans grund och byggnaden förlängdes i öster. Längst i öster byggdes sakristia. Den nya kyrkan domineras både interiört och exteriört av nyklassicistiska stildrag t.ex. de rundbågiga fönster och det ljusa, luftiga kyrkorummet. Även det medeltida tornet har idag ett klassicistiskt uttryck med lanterninen, de rundbågiga fönstren och ingången i väster.
Byggnader
Väster om kyrkogården ligger två byggnader. Den ena av dessa har putsade, vita väggar och tak belagt med tegel. Här finns toaletter för kyrkans besökare. Den andra byggnaden har stående vitmålad träpanel och sadeltak belagt med tegel. Denna byggnad rymmer personalutrymmen och verkstad.
Övrigt
I kyrkogårdens nordvästra hörn finns ett skärmtak av kalkstensflisor. Här förvarades tidigare kyrkans brandstege. Idag står här ett gjutjärnsstaket som tidigare omgärdade en av gravplatserna på kyrkogården.
Källa: Kalmar Läns Museum
