Kyrkomiljön
Persnäs socken ligger på norra Öland mellan socknarna Föra och Källa. Kyrkbyn ligger några kilometer öster om väg 136. Kyrkan ligger omgiven av jordbruksmark men socknens främsta näring har sedan lång tid varit stenbrytningen. Väster och söder om kyrkan finns rester av gamla stenbrott. Stenhuggartraditionerna märks också genom de många ladorna av kalksten, lämningar av skurkvarnar m.m. Än idag bryts sten i socknens västra delar.
Kyrkan
Troligen redan under 1100-talets första hälft uppfördes ett långhus och ett smalt kor i sten. Västtornet och östtornet tillkom troligen kort tid efter varandra under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet. Kyrkans korsarmar byggdes i mitten av 1200-talet. Vapenhuset i söder och en materialbod i norr tillkom troligen kort därefter. Under slutet av medeltiden gjordes flera förändringar av kyrkans interiör. Sakristian tillkom 1650-62 i vinkeln mellan östtornet och norra korsarmen. Under hela 1600- och 1700-talen hade församlingen dryga omkostnader för underhållet av kyrkan. Man gjorde också en del kostsamma förändringar.
Interiört installerades orgel och byggdes en läktare 1756-59. I mitten av 1800-talet ansågs kyrkan så gammal att man började samla pengar för att bygga en ny. Den gamla kyrkan hade också blivit trång när befolkningen i socknen växte under 1800-talet. Ritningar uppgjordes och sändes till överintendentsämbetet. Ärendet handlades av arkitekten C G Blom-Carlsson som istället förordade en ombyggnad av den gamla kyrkan och uppgjorde ett nytt förslag. Enligt förslaget skulle korsarmarna utvidgas. Arbetet med de nya korsarmarna påbörjades 1856. Året därpå, när man börjat riva de gamla korsarmarna, rasade östtornet. Att återuppföra tornet skulle bli alltför kostsamt och församlingen fick istället tillstånd att bygga ett nytt kor i öster. Ursprungligen var sakristian inredd i den östra korsarmen bakom altaret men den flyttades 1959 till norra korsarmen.
Byggnader
I liv med kyrkogårdens mur i väster ligger bårhuset. När byggnaden ursprungligen uppfördes är inte känt. Fram till 1966 då byggnaden renoverades användes den som förråd och provisoriskt bårhus. Vid renoveringen iordningställdes ett bisättningsrum och bättre förråd. Än idag används den som förråd men även som bårhus. Fasaden är spritputsad med släta omfattningar och avfärgad i vitt. Taket är belagt med tegel och snickerier svartmålade. Utanför kyrkogårdens nordvästra hörn ligger ett nybyggt vaktmästeri med personalutrymmen och garage. Byggnaden har stående gråmålad träpanel, vita snickerier och svart plåttak.
Övrigt
Fram till 1848 låg flera gamla gravhällar på kyrkogården. Många användes till den nya kyrkans golv 1857. En av de mest omtalade hällarna är Sigmund från Horns gravhäll från 1341. En annan omtalad gravhäll är Digerflisan som ligger som trappsten vid kyrkans södra ingång. Enligt sägnen ska det i Persnäs socken inte ha funnits fler överlevande efter digerdöden på 1300-talet än att de fick plats på Digerflisan. Söder om bårhuset finns flera äldre gravvårdar uppställda utmed hela den södra delen av kyrkogårdsmuren. Här finns bl.a. flera gamla kalkstenskors och några gjutjärnskors.
Källa: Kalmar Läns Museum