Kyrkomiljön
Räpplinge kyrka ligger intill vägen mellan Borgholm och Gärdslösa. Ett par hundra meter öster om kyrkan ligger en kulle som kallas för Tingsbacken. Öster om kyrkogården ligger Kyrkstugan. På planen strax söder om kyrkan ligger gamla folkskolan uppförd omkring 1850 och den på 1920-talet uppförda Nya folkskolan, den så kallade Röda skolan. På och i anslutning till skoltomten har det påträffats gravfynd som har kunnat dateras till vikingatid.
Räpplinge socken var ursprungligen mindre. Området närmast Borgholms slott utgjorde under medeltiden en egen socken, Borg, vilken i början av 1600-talet fördes till Räpplinge. Borgs socken nämns första gången i ett dokument från omkring 1320. I gränsområdet mellan Borgs och Räpplinge socknar låg under medeltiden den nu försvunna byn Getstad, vilkens marker redan på 1500-talet gavs till Borgholms kungsladugård.
Kyrkan
Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 1100-talet och bestod då av långhus och kor med absid. Under andra hälften av 1100-talet tillbyggdes ett torn i väster och i slutet av samma århundrande byggdes kyrkan om till en klövsadelkyrka. Omkring 1240 lät man uppföra ett kapell på kyrkans norra långsida, möjligen var detta ett gravkapell. Kvar av denna finns nu västgaveln med ett smalt rundbågigt fönster. Kapellet lär vara yngre än det medeltida långhusets profanvåning. Troligen stod ärkebiskopen Jöns Bengtssons Oxenstiernas kista i kapellet. Han dog på Borgholms slott 1468, den fördes till Uppsala domkyrka 1472. Västgaveln på kapellet är fortfarande bevarad. Ett vapenhus tillkom i mitten av 1200-talet och sakristian omkring 1300. Närheten till Borgholms slott medförde stora påfrestningar på kyrkan och dess inredning under krigstiderna på 1500- och 1600-talen. Vid biskopsvisitationen 1732 beslutades att reparera kyrkan.
År 1788 var kyrkan dock så förfallen att församlingen beslutade sig för att uppföra en ny kyrka. Ombyggnaden av kyrkan påbörjades 1802 och murmästare var Henrik Wermelin. Den nya kyrkan blev både längre och bredare än den gamla. Man behöll dock sydportalen, materialhuset och vapenhuset. Det nya kyrkorummet blev en god representant för sin tids kyrkoideal, en så kallad salskyrka där kor och församlingsdel utgör ett enda rum. Kyrkan har reparerats och förändrats vid ett flertal tillfällen, bland annat 1820 byggdes tornet om och 1897 revs vapenhuset. Under 1900-talet skedde renoveringar 1929, 1958, 1966 och så den senaste renoveringen 1983-84.
Inne i kyrkan finns flera äldre gravhällar, bland annat finns det minst 10 hällar, i allmänhet ristade med stavkors, som härstammar från medeltiden. Från medeltiden är också den korsmärkta altarskivan i kapellet. Ett femtiotal gravhällar från 1600- och 1700-talen finns också bevarade. Dopfunten är av Öländsk kalksten från 1642. Inne i sakristian hänger en del av en profan bordduk, ett broderi med rött silke på naturfärgat linne, troligen danskt arbete från 1600-talet. Ytterligare två delar av duken förvaras på Länsmuseet i Kalmar. Till kyrkan hör också ett par kungastolar skänkta till kyrkan av hovjuvelerare Gunnar Svensson från Kalmar.
Att den kungliga sommarvillan Solliden ligger inom socknen märks också i kyrkan. Här finns bl. a. ett antependium broderat av kung Gustaf V. Prinsessan Sibylla har skänkt ett par krucifix.
Minneslund
Minneslunden är anlagd i den nordvästra delen av kyrkogården och utformades av Peter Berglund, Gröna rum. Den har en labyrintliknande struktur med de höga tujahäckarna som utgör avgränsningen utåt och med ett flertal kalkstensbelagda gångar som går i öst-västlig och nord-sydlig riktning. I lunden finns ett fågelbad i kalksten, skänkt av Harry Engelholm. Runt om fågelbadet är det planterat växter. Strax intill fågelbadet finns en rektangulär jordfylld stenram av röd kalksten till att ställa blomvaser i. I lunden finns också bänkar, belysning och en vattenpump. Minneslunden invigdes 1992.
Byggnader
Utanför kyrkogården i nordost ligger Kyrkstugan som uppfördes år 1989. Arkitekt var Leonard Eriksson från Borgholm. Det är en vitmålad träbyggnad med tak av tegel. Den används som församlingssal men även som personalutrymme för vaktmästaren. Intill ligger också en putsad byggnad med tegeltak som uppfördes på 1960-talet och som används som redskapsbod.
Övrigt
Ett solur står på kyrkogården strax söder om kyrkan. Dess ålder är dock okänd. Norr om minneslunden intill kyrkogårdsmuren ligger att antal äldre kalkstenshällar. Hällarna är i olika skeden av förfall och flera av dem är så spruckna att det inte går att läsa texten. Vid Gunnar Håkanssons rundresa på Öland under 1930- och 1940-talen var hällarna dock i sådant skicka att de gick att läsa. Hällarna är från 1600- och 1700-talen. Den ena hällen hade tidigare markerat gravplatsen för befallningsmannen i Ölands norra mot, Erich Hanson Törnecrantz och hans maka Christina v Campenhausen. Hällen var daterad 1673.
Källa: Kalmar Läns Museum
