Sofia Sörner Zaremba har jobbat i S:t Olofs församling sedan 2019. Hon ser de behov som finns hos dem som besöker församlingen. Julen kan vara en stressig tid, förklarar hon. Inte minst om man lever i ekonomisk otrygghet. Inför jul har pastoratets församlingar därför extra diakonal verksamhet som fungerar som ett stöd runt jul. Oftast kommer stödet i form av julkassar och presentkort.
– För många människor som lever med knapp ekonomi och som lever på marginalen, så blir julen extra svår. De har svårt att kunna fira julen med sina nära och kära som de vill. Det blir en väldigt tydlig vattendelare i samhället. Det är såklart svårt att leva i ekonomisk otrygghet oavsett när på året det är, men just under julen när man bombarderas med budskap om god mat, julklappar och gemenskap så blir det så tydligt. Att man inte har samma möjligheter som andra.
Julkassarna och julgåvorna finns till för att skapa en normalitet i en annars ganska hektisk tid.
– De kanske har mat för dagen men kommer inte att kunna köpa en julskinka eller ett pepparkakshus till sitt barn. Bidraget blir då ett sätt att skapa en paus i en utsatt situation. Det tror jag gör mycket för människor. Det är samma grundtanke i alla församlingar, det vågar jag nog ändå säga. Att alla ska få fira jul.
Många normer och traditioner
Julen är en tid med många traditioner och starka normer. Oftast är det den ekonomiska otryggheten som gör att människor söker sig till diakonin, men skrapar man lite på ytan så finns också en stor ensamhet.
– Ofta är det ett mer praktiskt behov som gör att man söker sig till kyrkan. Man skulle vilja kunna ge sitt barn en julklapp till exempel. Men när man pratat ett tag så märker man att det kanske inte är det som är hela problemet. Ekonomisk utsatthet går ofta hand i hand med andra typer av utsatthet. Det ena föder det andra. Precis som att utanförskapet blir tydligare kring det materiella runt jul, så blir ensamheten också det. Normen kring att det ska vara något gemensamt är så stark. Man ska fira tillsammans med sin familj. Har man inte någon familj, eller inte vill eller inte kan fira jul med sin familj, då blir julen en tid som påminner om detta. Det kan bli väldigt jobbigt.
I S:t Olofs församling firas varje år Jul i gemenskap. Det är ett gemensamt, gratis och öppet julfirande på julafton mellan klockan 12–15 i Olaigården.
– Det är ett öppet julfirande utan föranmälan. Då kan man komma hit precis som man är. Själv eller med sin familj eller med en vän. Vi hade en person som hade en förälder på ett boende här i stan och då hämtade hen sin förälder och gick ner hit. Det blir en fin gemenskap. Vi kommer att sjunga lite julsånger, läsa julevangelium och sen äta någonting enkelt tillsammans. Tidigare år har det varit gröt och en skinkmacka. Det är drop-in så man kan ansluta när man kan, förklarar Sofia.
Under Jul i gemenskap finns det både anställda och ideella som hjälper till för att skapa gemenskap och glädje. Det ska kännas att man är på insidan, säger Sofia. Man ska inte känna att man är på utsidan och tittar in.
– Vi vill skapa gemenskap. En plats och ett sammanhang där man kan få finnas och vara glad. Den här gemenskapen finns ju också i kyrkorna under julhelgen, på gudstjänster och konserter, understryker Sofia. Där finns människor och rörelse och julstämning som man kan vara en del av. Och i vardagen, när det inte är jul, så finns det ju massor av öppna aktiviteter som man kan ta del av. Soppluncher, konserter, öppna förskolor, barngrupper, körer och trivselgrupper bara för att nämna några. För att inte nämna gudstjänsterna. Till kyrkan är alla välkomna i jul.