.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Det fanns före den nuvarande kyrkan, kyrkobyggnader, som går tillbaka till 1000- och 1100-talet, både träkyrka och stenkyrka. Ett första steg för byggandet av den nya kyrkan hade gjorts redan på 1650-talet. Men först från 1728 och framåt tog byggandet fart. Kyrkan stod färdig 1733 och den första gudstjänsten hölls året därpå 1734. Tornet var då inte färdigt utan det blev klart först in på 1770-talet.
Koppling till Löfstad slott
I kyrkans historia figurerar naturligtvis Löfstad slott, i dag ett intakt adelshem med anor från 1400-talet och i 200 år i släkten Lillies ägor. Slottet ägs i dag av Östergötlands länsmuseum. Medlemmar i släkten Lillie finns begravda i gravkoret till höger och i kryptan under golvet i koret. De Piperska gravarna (sista släkten på Löfstad) är också samlade på kyrkogården, söder om kyrkan. Löfstads betydelse för kyrkan markeras av att Löfstad fick patronatsrätt 1699, vilket gav makt att tillsätta och avsätta kyrkans präster.
Landsjö herrgård
Landsjö herrgård finns också med i kyrkans historia med namn som Bo Jonsson Grip(1300-talet) och familjen Strömfeldt (fr 1600-talet). I en krypta i sydvästra delen av kyrkan är medlemmar ur den Strömfeldtska ätten begravda. Senare ägare till Landsjö, Jan Anders Kuylenstierna, gjorde gården till fideikommiss. Denna Kuylenstierna hade också anknytning till Runstorps säteri , som i dag ägs av släkten Uggla. En sentida generations släkting till Jan Anders Kuylenstierna brukar i dag Landsjö gård, Mikael Kuylenstierna.
Portal från Löfstad
Kommer man in genom norra ingången, så har man en portal med Axel Lillies och Christina Mörners vapen. Portalen har tidigare funnits på Löfstad. Motsvarande portaler återfinns på Löfstad.
Berömda ryttare
Ryttarna på taket är exteriört det som drar till sig stor uppmärksamhet.
Det finns flera vandringssägner, och en berättar om Olof Skötkonungs två söner som skulle rida ikapp och se vem som red snabbast. De hittades sedan med krossade huvuden. Det kan också ha varit en kamp om en kvinna eller något annat tema. I vilket fall var de viktiga symboler som Agneta Wrede, som var den som drev på kyrkobygget, sedermera markerade i sitt testamente . Ryttarna var tidigare av trä men byttes på 1800-talet till ryttare av metall.
Många begravningssköldar
Inne i kyrkan finns olika stilarter representerade, rokoko, senrenässans (predikstolen) och gustaviansk stil (orgelfasaden). När man kommer in i kyrkan från huvudingången i väster uppmärksammar man den rika mängden av begravningssköldar som är uppsatta på väggarna.
Altaruppsats och änglar
Kyrkans altaruppsats med den stora målningen, Kristi himmelsfärd, är i rokoko. Den är av fransmannen G T Taraval. Målningen är en gåva av Magnus Julius de la Gardie. Änglarna tillverkades av bildhuggare som samtidigt var i Stockholm och utsmyckade Stockholms slott.
Inmurad lockhäll
Kvarlevor som ger datering från tidigare byggnad är dels en inmurad runsten (lockhäll till en gravkista daterad 1000-tal) och dels järnbeslagen på dörren in till sakristian. En runsten finns också utanför kyrkan. Texten ger klart besked att kristendomen hade vunnit insteg i Sverige redan vid den tiden.
Kykans tillkomst
Agneta Wrede var alltså den kvinna som satte fart på byggandet och fick fram de pengar som fordrades. Det hade varit trögt med det under några år eftersom byggnation även förekom på Löfstad slott. Axel Lillies sonhustru Maria Elisabeth Stenbock hade redan 1693 i sitt testamente anslagit 12 000 daler kopparmynt för de fortsatta arbetena på kyrkan. Men 1728 satte man igång på allvar. Tyvärr fick Agnete Wrede inte uppleva en färdig kyrka, hon gick bort 1730, men hennes ande vilade över kommande byggår. I sitt testamente hade hon detaljerat angivit hur det hela skulle avslutas.
Predikstol från 1600-talet
Predikstolen i senrenässans övertogs från 1600-talskoret och gjord av Mäster Staffan 1660 – 1669. Predikstolen är utförd i ek med olika färgschatteringar, ytterst sobert, men med så mycket kompletteringar av annat material att den tyvärr inte kan visas i sin ursprungsyta utan fortsättningsvis måste vara målad.
Orgel skänkt av von Fersen och de la Gardie
Orgelfasaden är i gustaviansk stil där man kan läsa initialerna AF HD, vilket uttolkat innebär Axel von Fersen och Hedvig de la Gardie. Orgelverket är på tredje generationen. Jacob Westervik, Stockholm bygger den första orgeln bakom arkitekten Carl Fredrik Adlecrantzs fasad. Den hade tio stämmor. 1897 ersätts denna med ett orgelverk från Åkerman och Lund som sedan 1950 bygger den nuvarande orgeln, fortfarande bakom samma fasad.
Dopfunt från Norrköping
Dopfunten är i mässing och skänkt 1661 av Ingeborg Ödla som bodde på gården Alvesta som ligger på väg mot Skärblacka. Dopskål (1736) som användes vid dop på annan plats än i kyrkan. Dopskålen är tillverkad av kopparslagare Zerf i Norrköping.
En storslagen kyrkogård
Kyrkan i Kimstad har på grund av sin närhet till Löfstad slott blivit en pampig kyrka i litet format. Detsamma är sant även för kyrkogården. Familjen på Löfstad ville ha en vacker kyrka och lade därför pengar på att få den förnämlig. Den barocka stilen som kyrkan går i passade adel och fint folk. Även kyrkogården är storslagen trots att den inte är så stor. Välklippta häckar omger familjegravarna och bland stenarna återfinns både uthuggna kors, de naturligt skrovliga och de mindre och modernare.
Här har flera av de finare ätterna i trakten fått sin sista vila, främst de som funnits på Löfstads slott. Släkten Piper, som var de sista ägarna av slottet, vilar nu på kyrkogårdens södra sida. De har också fått vackra begravningsvapen som finns att beskåda inne i kyrkan. Det var efter att gravsättningar inne kyrkorna förbjöds som pampiga familjegravar blev på modet. De kom till som en kompensation för att adeln blivit utknuffade på kyrkogården.
Klädd för sorg
Kyrkan i Kimstad passar bra för den som har sorg eftersom interiören har många svarta detaljer. Det var när kyrkan var ny som det skulle hållas en begravning och den inreddes då för det. Efter det har man aldrig målat om, utan kyrkorummet andas fortfarande den stämningsfulla och lite ledsna känslan.
Digital vandring
Norrköpings pastorat har tagit fram en digital vandring där du kan läsa om kyrkans och kyrkogårdens historia. Vandringen går att komma åt både via webbläsaren, i mobilen och via appen Kyrkguiden. Scrolla ner för att läsa mer.