Jag önskar att vi kunde säga att kyrkan är fri från sådana kränkningar. Men jag vet också att så inte är fallet. Uppropet #Vardeljus talar ett tydligt språk. Några av händelserna som berättas har varit föremål för juridiska och kyrkorättsliga processer, andra har levt i tystnaden, tills nu.
Dessa berättelser måste få höras. Jag har undertecknat uppropet och jag känner vrede över de strukturer som tillåter att sådant fortfarande sker. Samtidigt har jag som ärkebiskop ett ansvar för att vi reagerar och förändrar.
Vi vet att sexuella övergrepp sätter djupa och långvariga spår i en människas liv. I Svenska kyrkan har vi de senaste tjugo åren medvetet arbetat med att bemöta och förebygga sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang. Vi vet hur viktigt det är att den utsatta blir lyssnad till, trodd på och får hjälp att placera skulden. Det är aldrig den utsattas fel!
Vi arbetar med kvalitetssäkring av barn- och ungdomsarbetet. För några månader sedan lanserade vi tillsammans med Svenska kyrkans Unga och Scouterna ett ledarmaterial, Trygga Möten, för konfirmandledare och ungdomsledare i Svenska kyrkan.
I varje stift finns kontaktpersoner – en man och en kvinna utsedd av biskopen – som är utbildade att möta och stödja den som upplever sig sexuellt kränkt av en kyrklig anställd, förtroendevald eller annan person.
Uppropet #Vardeljus visar att det arbetet behöver fortsätta. Och inte bara det. Arbetet behöver också utvärderas och uppgraderas.
Nu räcker det!
Antje Jackelén
Ärkebiskop i Svenska kyrkan och undertecknare till uppropet #Vardeljus