I vårbudgeten aviserar regeringen ett ökat kapitaltillskott till två av Världsbankens institutioner med sammanlagt 1,73 miljarder kr. Drygt en miljard går till IBRD som ger lån till medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer. 728 miljoner går till IFC som stödjer den privata sektorn med finansiering och rådgivning.
Världsbanken, liksom många andra biståndsgivare, satsar alltmer på att involvera privata företag och privata pengar i det globala utvecklingsarbetet. Biståndspengar används bland annat för att minska de risker för företagen som är förknippade med att investera i fattiga och instabila länder.
– Privata pengar och företag har absolut en viktig roll att spela i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen. Men erfarenheterna hittills är blandade, och det är viktigt att säkerställa att nya satsningar ger resultat och följer höga krav på social och miljömässig hållbarhet och mänskliga rättigheter, samt principerna för utvecklingseffektivitet, säger Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan
Regeringen motiverar det ökade anslaget till IFC bland annat med att institutionen kraftigt ska öka utlåningen till konfliktdrabbade länder.
– När företag verkar i sköra och konfliktdrabbade länder är det helt avgörande att de följer FN:s riktlinjer om företag och mänskliga rättigheter. Det innebär att de bland annat måste göra en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD). När anslagen till IFC nu höjs behöver Sverige också stärka sin kapacitet att följa och säkerställa att de företag som IFC stödjer respekterar mänskliga rättigheter, och att transparensen är tillräcklig för att möjliggöra ett effektivt ansvarsutkrävande, säger Erik Lysén.
Det internationella biståndet minskas med 43 miljoner kronor på grund av valutaförändringar och ökat kärnstöd till FN:s migrationsorganisation.
– Jag delar Sidas bedömning att neddragningen av budgeten med 43 miljoner förmodligen inte får några direkta konsekvenser, säger Erik Lysén. Neddragningen motsvarar enbart en promille av biståndsbudgeten.