Utskottet som beredde ”Folkrätten i Israel och Palestina” (2021:27) rekommenderade avslag på motionen och kyrkomötet antog inte heller motionen. Vad som blev antaget med 127 röster mot 103 var ett yrkande som fördes fram av en av motionärerna under sittande plenum. Beslutet innebär att kyrkostyrelsen har fått i uppdrag att lyfta frågan i internationella ekumeniska organisationer, om en granskning av folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, och att i en sådan granskning inkludera FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid. Beslutet innebär även att lyfta frågan om en granskning av hur den Palestinska myndigheten och Hamas lever upp till folkrätten. Hur uppdraget ska behandlas är upp till kyrkostyrelsen att bedöma. Huruvida frågan kommer att få gehör i de ekumeniska organisationerna återstår att se. Svenska kyrkan kommer inte göra någon egen granskning.
Beslutet är inte ett påstående om att Israel är en apartheidstat, utan innebär att granska folkrättens efterlevnad i både Israel och Palestina, och att då även inkludera apartheidkonventionen och Romstadgan. Svenska kyrkan står fast vid sin position om en rättvis och hållbar fred som garanterar såväl israeler som palestinier ett liv inom säkra och erkända gränser. Vi stödjer en av konfliktens parter framförhandlad och ömsesidigt accepterad lösning på konflikten.
Om kyrkomötet
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter som väljs i kyrkovalet av medlemmarna. Kyrkomötet beslutar i frågor som handlar om kyrkoordningen och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan. De frågor som tas upp till behandling i kyrkomötet kommer i form av skrivelser från kyrkostyrelsen eller kyrkomötets presidium, eller i form av motioner från kyrkomötets ledamöter eller biskoparna. Motionerna behandlas i utskott, som kommer med rekommendationer hur kyrkomötet ska ställa sig till en motion, bifall eller avslag.
Biskoparna närvarar vid kyrkomötet men de saknar rösträtt.