För hundra år sedan ökade julkortens popularitet i både Sverige och Finland. Till succén bidrog konstnärerna Jenny Nyström och finska Martta Wendelin, som målade tomtar och andra julmotiv. Det första kommersiella julkortet trycktes i England redan 1843 och var formgivet av konstnären John Calcott Horsley.
I hela Europa spred sig julkorten raskt då man redan hade för vana att skicka nyårskort. Så småningom slogs julhälsningar och nyårshälsningar ihop i nya julkort.
Motiven har varierat
Folkloristen Merja Leppälahti från Åbo universitet har skrivit en bok om jultraditioner. Hon berättar att det varken fanns tomtar eller barn i krubban på de första julkorten. Det var blomstermotiv och somriga bilder samt familjeidyller som användes.
– Sedan kom Jenny Nyströms tomtekort runt sekelskiftet 1900. De klassiska finska julkorten är handmålade av Martta Wendelin, säger Merja Leppälahti. Wendelin gjorde hela 650 olika julkort samt 30 julmärken med start på 1930-talet.
När sedan fotografierna blev vanliga och trycktekniken med fyrfärgskort utvecklades, gjordes julkort i alla stilar och smaker. På 1980-talet skickades ofta julkort med familjebilder. Barn och familjen i tomteluvor gladde mor- och farföräldrar samt andra släktingar som ofta bodde lång borta.
Julkorten lever än
Julhälsningar i olika former blev jättesuccé för posten i Sverige som i mitten av 1990-talet förmedlade rekordmånga kort, hela 62 miljoner. I och från Finland skickades det över 50 miljoner kort som mest. Givetvis är det just mellan Sverige och Finland som julposttrafiken fortfarande är livlig. Släkt och vänner på båda sidor vill man komma ihåg just vid jul.
När digitaliseringen tog fart minskade julkortens betydelse. Dock skickades över 14 miljoner julkort av den finska Posten år 2022. I Sverige ligger siffran på cirka 40 miljoner.
Viktigt oavsett kanal
Folkloristen Merja Leppälahti som hela sitt yrkesliv forskat i tradioner och kulturer säger att det inte är något konstigt att det blir mindre och mindre julkort för varje år. Vanor och traditioner har alltid ändrats. Även om hon själv är en julmänniska och vill bevara traditioner, ska man inte fastna där, tycker hon.
– Det viktigaste är att komma ihåg andra. När jag får en unik hälsning som är skickad till mig personligen känns det alltid härligt oavsett form eller medium, säger Leppälahti.
Kaj Aalto
BILDTEXT TILL JULKORTSBILDER:
Äldre julkort:
Varken tomtar eller barn i krubban fanns på de första julkorten. Foto: Merethe Liljedahl/Pixabay
Enkät
Vilken sorts julhälsningar skickar du? På vilket sätt har det ändrats?
Kaarina Launo, Aneby
Jag skickar julkort varje år. Jag älskar papperskort och har även pysslat julkort själv. Helst använder jag kort som bidrar till välgörenhet. Mina kort skickar jag i första hand till trogna vänner i Finland.
Visst har det minskat eftersom många i släkten och vänkretsen är borta. Och så har vi mobilen som vi kan skicka bilder med.
Att ta emot riktig julpost gläder mig mycket, jag drabbas av barnslig glädje.
Jari Ristiniemi, Uppsala
Jag tycker om att skicka julkort. Tidigare blev det många fler, nu skickar jag till närmaste släkt och vänner. Julkort var tidigare en väsentlig del av livsrytmen, väntan på julen och sedan påsken.
I dessa digitala tider skickar jag alltjämt julkort för att bevara den gamla känslan. Det är tråkigt att bara skicka digitala bilder. Det har skett en enorm förändring när det gäller julhälsningar, vilket speglar samhällets förändring.
Det viktigaste för mig är att uppmärksamma människor vid jul. På julafton ringer vi också till släktingar.
Sari Sarhamo, Borås
Visst har det ändrats mot förr när man alltid skickade julkort. Nu går det mest via sociala medier. Dock köpte jag tio julkort från seniormässan, vilket betyder hälsningar från Borås.
Säkerligen kommer jag i jul att ringa till släktingar i Finland. Det blir också meddelanden via messenger, epost och kanske något julbrev också.
