Mikaels skolgång
Mikaels skolgång började hos kyrkoherde Bertil. Han uppmuntrade sina mest begåvade elever att fortsätta till Viborgs skola där Mikael började i slutet av 1510-talet.
Skolans rektor Johannes Erasmi, ”flitig och tillgiven skolungdomens uppfostrare”, tillhörde slottspredikant Johannes Blocks närmaste krets. Block stöttade reformationsrörelsen och följde noga Europas senaste idéströmningar. Den viktigaste av dessa var en humanistisk rörelse med målet att återuppliva antikens kultur.
Humanisterna publicerade böcker skrivna av antikens författare och även Nya testamentets grundtext på grekiska. I Blocks bibliotek sög Mikael in de första humanistiska influenserna. I humanismens anda och på rektorns rekommendation tog han efternamnet Agricola, vilket betyder jordbrukare.
Från Åbo till Wittenberg
När rektor Johannes år 1528 kallades till nye biskopen Martin Skyttes kansler, tog han med sig Mikael Agricola som blev biskopens skrivare och året därpå ärvde kanslerstjänsten.
I Åbo lärde Mikael Agricola känna rektor Pietari Särkilahti som hade studerat vid universiteten i Centrala Europa, senast i Wittenberg. I Luthers anda hade han anammat reformationens idéer. Från Särkilahti fick Mikael Agricola förstahandsinformation så väl om humanisterna som reformationsrörelsen.
År 1536 var det dags för Mikael Agricola att börja studera i Wittenberg tillsammans med barndomsvännen och skolkamraten Martinus Teit. På universitet lyssnade Mikael Agricola på föreläsningar av reformationens ledare. Den viktigaste läraren var läraren i grekiskan, professor Philipp Melanchthon.
Under sin studietid började Mikael Agricola översätta Nya testamentet till finska. Efter tre år återvände han till Åbo som magister.
Översättare och biskop
Magister Mikael utnämndes till katedralskolans rektor och ledamot i domkapitlet. Vid sidan av fortsatte han översättningsarbetet och adderade andra bokprojekt. Abckiria, som innehöll ABC-boken och katekesen, kom ut 1543. Rucouskiria, som innehöll Bibelns böner och liturgiska böner för kyrkoårets söndagar, kom ut 1544. Bönbokens förord är Mikael Agricolas mest omfattande egna text.
År 1548 måste Mikael Agricola lämna skolmästarens tjänst. Nu får han tid att slutföra översättningen: Se Wsi Testamenti, Nya testamentet, trycks i Stockholm redan samma år. År 1549 utkommer kyrkohandböckerna på finska. Bibelöversättningen fortsätter, Mikael Agricola färdigställer Psaltaren och ett urval profetiska böcker.
När gamle biskopen Skyttes krafter sinar får Mikael Agricola än mer ansvar. Efter Skyttes död år 1550 är tjänsten vakant under tre års tid. Slutligen utser kung Gustav Vasa Mikael Agricola till biskop i Åbo. Biskop Botvid Suneson viger honom till biskop i Strängnäs domkyrka försommaren 1554.
Mikael Agricolas tjänsteperiod blir dock kort. Hösten 1556 utser kungen honom till en delegation som åker till Moskva för fredsförhandlingar. På hemvägen dör Mikael Agricola oväntat i Kyrönniemi by i Kuolemanjärvi socken den 9 april 1557. Han begravs i sin skolstad Viborgs domkyrka.
Mikael Agricolas texter är de äldsta bevarade texterna på finska. För nutida läsare är de utmanande. Själv visste han att han var en pionjär: ”Eijkö caike, on alghus heico?” (Är inte allt litet från början?)
Olli Hallamaa