I väntan på beslutet har församlingarna uppmanats att förbereda ansökningar till specifika projekt, så att pengarna kan komma till nytta så snabbt som möjligt. I dagsläget har ett 20-tal församlingar visat intresse för att arrangera aktiviteter.
Den största delen av bidraget kommer att användas för barns och ungas psykiska och fysiska hälsa:
- Drygt 2 miljoner kr finns att söka för församlingarnas öppna verksamhet och sommarlovsaktiviteter.
- 500 000 kronor går till utökad chatt via Jourhavande präst, och till att öka kompetensen kring nätvandring på ungas sociala plattformar.
- 150 000 kronor går till utbildning i beprövade metoder för att möta psykisk ohälsa bland barn och unga.
– Barn och unga riskerar att fara illa av den långvariga krisen, särskilt i socialt utsatta familjer. Normalt stänger församlingar ner verksamhet på somrarna, men i år är behoven annorlunda. Nu finns möjlighet att ställa om och söka medel för exempelvis dagkollo, friluftsaktiviteter, musikverksamhet eller kanske familjedagar för barn och föräldrar, säger Erik Gyll, handläggare på kyrkokansliet i Uppsala.
– Församlingarnas personal behöver naturligtvis ta semester, men det finns arbetslösa som behöver en tillfällig anställning och unga vars sommarjobb har ställts in. Här kan vi göra en viktig insats.
Matutdelning och akuta hjälpinsatser
Cirka 1,5 miljoner kronor av bidraget riktas till marginaliserade och särskilt utsatta under coronakrisen. Det handlar om familjer som kämpar med missbruk, våld och övergrepp, om ensamkommande unga eller papperslösa migranter, om hemlösa som inte kan följa rekommendationer om hygien och avstånd, eller om äldre med låga inkomster. Det finns också nya grupper som hamnat på marginalen, bland annat familjer där arbetslöshet skapat stress eller drogproblem. Akutinsatserna består av mat, kläder och kostnader för akutboenden.
Sorgegruppsarbete
Den sista delen av bidraget, 420 000 kronor, går till att utöka kapaciteten för samtal med sörjande i grupp.
– Behovet av sorgesamtal kommer att vara stort och mer komplicerat än vanligt, eftersom många anhöriga inte kunnat ta farväl på grund av rådande karantän. Samtalsgrupperna behöver göras mindre och metoderna anpassas. Nu får vi möjlighet att ta in extra personal och lägga ner extra tid för att möta dessa behov, säger Erik Gyll.