– Det har varit som att öppna en present varje gång ett nytt bidrag trillat in i mejlkorgen. Så många fina broderier som skickats in från norr till söder i hela Sverige. Nu hoppas vi att många vill vara med och rösta på sin favorit till utmärkelsen Folkets pris, säger Maria Kjellsdotter Rydinger, präst och religionsteolog som haft nöjet att stå som mottagare av konstverken.
Inbitna och nybörjare
Korsstygn och langettstygn. Ull, lin och trä. Stora broderier och små alster.
– Bidragen som skickats in är fina tolkningar som visar på den härliga variation som finns inom det textila hantverksområdet när skaparglädje får fritt spelrum, säger Ann-Catrin Johansson, kulturarvshandläggare på Kyrkokansliet i Uppsala.
Några av tävlingsdeltagarna uttrycker att tävlingen satt fart på fantasin och till och med fått ovana broderare att vilja skapa.
”Jag är ingen broderare, men inspirerades av er tävling och gjorde ett försök ändå”, skriver Carina Kero Esberg från Kiruna.
Arvegods har återbrukats
Flera har återbrukat material och broderat på äldre dukar, använt madrasstyger, kökshanddukar och restgarner.
”Tänkte det skulle vara roligt att arbeta med återbruk i tävlingen. Boarden i broderiet är broderat av okänd och det mesta av materialet är secondhand eller arvegods”, skriver David Jakobsson.
Tävlingen, utlyst av Programmet En värld av grannar – Interreligiös praktik för fred, och den utställning som väntar i höst, har som syfte att skapa engagemang och samtal kring arbetet över religionsgränser för ett fredligt och medmänskligt samhälle.
Råg i ryggen
Maria Kjellsdotter Rydinger säger att Svenska kyrkan har gjort en fantastisk insats för att välkomna människor på flykt och ge stöd i väntan på uppehållstillstånd.
– Nu är det nu är dags att reflektera över vad möten över religionsgränser betyder och hur vi kan leva tillsammans i ömsesidig respekt och vänskap. Olikheter kan utmana oss och klimatet kring frågor som rör migration har hårdnat, därför tror jag att vi behöver ge varandra råg i ryggen att stå upp för alla människors värde och värdighet.
Att det blev just en broderitävling var en tillfällighet. Någon i arbetslaget började spåna på att brodera sentenserna och så kläcktes idén. Det blev ett sätt att knyta an till en kyrklig tradition, men också till en ny våg av unga som använder broderier för att uttrycka sig, påverka och reagera på samhället.
Ett visuellt gemensamt språk
– Budskap och tolkningar i form av symbolik i formspråk har troligen alltid funnits i större eller mindre utsträckning. Det är ett fredligt sätt att nå ut. Det kan vara genom textil konst i ord eller bild där vi alla får möjlighet till personlig tolkning och reflektion, säger Ann-Catrin Johansson och menar att bidragen som skickats in till ”Råg i ryggen” också visar på de integrationsmöjligheter som exempelvis syföreningar ger i form av möten över kultur, ålders och könsgränser.
– Textila traditioner har en lång historia där både tekniker, materialframställning och formspråk sedan länge har färdats med människan över territoriella gränser.
Skapande textil verksamhet kan möjliggöra mötesplatser för gemenskap, säger Ann-Catrin Johansson.
– Läggsöm eller aviga maskor går fint att visuellt kommunicera kring utan att vi talar samma muntliga språk eller har samma rötter i livsåskådningsfrågor. Hantverk ger kraft och självkänsla, man hinner tänka och lyssna in medan det pågår, med ett resultat till gagn för både nöd och lystnad. Den lika viktiga kaffe eller te-pausen i sociala sammanhang kan här få oändligt fler än sju sorters kakor!