Som människor är vi en del av skapelsen, och vi lever därför att Gud ”formade människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar”(1 Mos 2:7). Att vi som kyrka strävar efter att ta ansvar för skapelsen är ett utflöde av den treenige Guden, av Skaparens, Befriarens och Livgiverskans verkan i världen. Som Guds barn vill vi värna om skapelsen och en hållbar livsstil.
Detta poetiska sätt att tala om skapelsen, som en del av livet, kan vid första anblicken tyckas krocka med den tyngd och det allvar som miljöfrågan ofta beskrivs med. Men allt detta hör samman. I Nylöse pastorat vill vi se och handla utifrån allvaret och det reella hot som vårt klimat är utsatt för. Samtidigt är vi inte ensamma i den kampen. När vi verkar för en god miljö och begränsning av farliga utsläpp, gör vi det i förbund med levande Gud. I vår strävan att finna nya vägar till klimatneutralitet i liv och verksamhet söker vi ledning hos vetenskapen, men också hos Jesus Kristus, vår vän och följeslagare, i tron på att livet är starkare än döden.