Bengt Inghammar, präst, om lycka

– Den kristna grundsynen handlar inte om hur mycket jag gör, utan vad jag gör för helheten, utifrån mina egna förutsättningar. Jag brukar säga att det handlar om ”Aktiebolag Vi”, inte om ”Aktiebolag Jag”.

Stämmer bilden att många unga idag känner sig jämförda?
– Konfirmanderna brukar hålla med om att det i skolan ofta handlar om en
slags rankning, att jämföra sig. Kanske springa förbi någon annan och  komma något pinnhål upp på stegen.
Bengt ritar en skiss där han vänder på bilden, lägger ”stegen” ned.
– Jag brukar visa den här, hur vi står bredvid varandra i stället. Då blir det jag är och gör till nytta för oss gemensamt.

Är lyckad och lycklig samma sak?
– Vad är lycka och lycklig? Jag brukar berätta om ett av mina fem barn. Hon skulle nog inte kallas ”lyckad” – men vi brukar säga att hon är den som sprider mest glädje och nog själv upplever sig ”lycklig”. Med sitt handikapp, utvecklingsstörning, har hon kanske varit den som mest har påverkat i vilken riktning hennes - mera ”lyckade” - syskon har utvecklats.

Vad tror du får oss att må bra?
– Forskningen visar att det finns en god gen, en social gen, som gör att vi vill ta hand om varandra. Vi mår bra av det. Jag menar att den kommer från Gud, han vill att vi ska vara sådana, men man behöver inte vara religiös för att se den.
– Kanske är det denna gen som visar sig i den solidaritet vi talar om i samhället, men som kanske är på väg att tappas bort?

Och kyrkan då – är den för de ”lyckade” eller ”misslyckade”?
– Det som händer i gudstjänsten är att vi får komma, oavsett om jag känner mig ganska lyckad och duktig, eller precis tvärt om, och berätta för Gud att jag ibland misslyckas och gör fel. Att våga tro, veta att du ändå är accepterad, älskad och bekräftad av Gud, det ger trygghet.
Sen kan vi gå ut och ta oss an det vi har förutsättningar att göra. Vara till nytta för andra och ingå i ett större sammanhang.

Text: Cecilia Sundström