Det är fredag förmiddag och solen skiner. Sixten och Ellinor, båda 4 år, sitter och ritar vid ett bord på förskolan Skattgömman. Både hajtänder och en stjärnhimmel växer fram.
– Man blir rädd av hajar, de är farliga, säger Sixten bestämt. Ibland drömmer jag om hajar och krokodiler och spöken. Sen försvinner de och jag vaknar. Det är skönt.
Kan man se om någon är ledsen?
– Om man är ledsen rynkar man ögonbrynen, säger Ellinor. Hon funderar på om man kan hjälpa den som är ledsen.
– Man kan hjälpa någon att bli glad igen, man får hitta på roliga saker. Göra något som den andra vill och fråga: ”Vad vill du leka? Kurragömma till exempel?” Vad man säger till varandra är viktigt. Man kan göra någon ledsen – eller glad.
– I morse träffade jag Alice på väg till förskolan, berättar Sixten.
– Hon är 8 år och hon sa hej till mig. Det kändes lite pirrigt och jag blev glad.
Hur är det att säga ”hej då”?
– Då blir man lite ledsen. Men om man säger ”vi ses en annan dag”, då blir man inte ledsen. Ellinor fyller i:
– När min storasyster säger ”vi är bästa systrar” blir jag glad. Det känns bra.
Blir vuxna och barn lyckliga av olika saker?
– Min morfar blir jätteglad när jag kommer! säger Ellinor. Han lyfter upp mig och kallar mig älskling. Det är jätteroligt! Om mamma och pappa har varit iväg så är det
kram och puss när de kommer tillbaka. Då är de glada.
– Jag blir lycklig när min pappa kramar mig, säger Sixten.
Ellinor kommer att tänka på en sorglig händelse.
– Vår katt Glenn är i himlen.
– Min katt är också död, den är i katthimlen, säger Sixten. Det var jobbigt och alla blev ledsna.