Oppmanna Kyrka

Huvuddelen av den nuvarande kyrkan uppbyggdes 1855-56 efter ritning av kapten Sallberg vid Ingenjörskåren i Kristianstad, men något återstår av den äldre kyrkan från 1100-talet, nämligen utrymmet bakom altarväggen, vilket nu användes som sakristia. Denna utgör koret och absiden i den medeltida kyrkan (som för övrigt bestod av ett långhus, något bredare och dubbelt så långt som koret, med en tillbyggnad i väster och ett vapenhus i söder, vilka båda senare delar tillkom på 1400-talet).

Absiden — den östligaste halvrunda delen av medeltidskyrkan — har i sitt valv en målning från 1200-talet, som dock till stora delar är förstörd, men ändå kan man se, att den har föreställt Kristus på den himmelska tronen, omgiven av de fyra väsendena och de tjugofyra äldste enligt Joh. Uppb. 4. Koret har ett kryssvalv från 1400-talet utan målningar.

Från medeltiden har bevarats ett par värdefulla inventarier, som har framträdande platser i kyrkan. Det ena är mittpartiet av ett altarskåp från omkring 1500 med skulpturer föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet, Johannes Döparen och (troligen) Erik den Helige, vilket är placerat bakom och över altaret i den båge, som skiljer kyrkan från sakristian och som i själva verket är triumfbågen i den medeltida kyrkan. Det andra medeltidsinventariet är dopfunten, troligen från 1100-talets slut, som har en vacker utsmyckning med bilder ur Jesu barndomshistoria alltifrån bebådelsen till och med flykten till Egypten. Den står nu i den norra korsarmen, vilken uppfördes 1805 som en utvidgning av medeltidskyrkan och sedan infogades i den nya kyrkan 1856. Sedan en restaurering år 1932 utgör denna del av kyrkan ett dopkapell.

Altaruppsatsen, som smyckar detta kapell, är från 1652 och har prytt kyrkans huvudaltare från sin tillkomst fram till 1856. Uppsatsens centrum utgöres av en tavla, föreställande Kristi instiftelse av nattvarden, och däröver finns en mindre målning, som visar Jesus såsom Smärtornas Konung. Altarbordet, som icke är det ursprungliga, prydes på sin framsida av tre pannåer, vars bilder i huvudsak är förstörda. De torde ha ingått i utsmyckningen av en läktare från 1600-talet.

Predikstolen härstammar från slutet av 1500-talet och har inga bildframställningar, blott blomsterornament, i de olika fälten.

Den stora väggmålningen över det nuvarande högaltaret är en al frescomålning, som utfördes år 1955 av Bertil Landelius. I de nedre fälten ser man till vänster en bild av de vise männens hyllning av Jesusbarnet och till höger en framställning av hur Jesus uppväckte änkans son i Nain. Den övre avdelningens bilder föreställer från vänster: instiftandet av nattvarden, Jesus bär korset, Kristi uppståndelse, Jesus och de två lärjungarna i Emmaus samt den Helige Andes utgjutande över apostlarna.

Det fristående altaret, byggt med grå granit år 1969, smyckas av ett altarbrun från samma år, ritat av Bertil Landelius och vävt av Elisabet Holmer i Vånga. Dess bilder är liksom kormålningen anknutna till de tre stora högtiderna: Jul, Påsk och Pingst.

Orgeln, vars fasad härstammar från kyrkans första orgel av år 1866, är byggd 1964 av Mårtenssons orgelfirma i Lund. Den är disponerad av musikdirektör Jan Ponten (då i Kristianstad) och har 21 stämmor.

Kyrkan har en ganska fullständig serie av porträtt eller minnestavlor över alla församlingens kyrkoherdar ända från 1600-talet. De är placerade i olika delar av kyrkan eller i sakristian. Dessutom finns två tavlor med Series pastorum (förteckning över alla kända kyrkoherdar i församlingen), vilka hänger i södra korsarmen.

Den äldsta av ljuskronorna är från 1737, en annan är en kopia av denna, medan de övriga är från 1900-talet. Bland dessa märkes en träkrona i sakristian, som tillverkades år 1932 av fabrikör Per Moberg, Arkelstorp, vilken också förfärdigat offerstocken vid ingången till kyrkan.

I väntrummet under orgelläktarens södra del finnes ett skåp från 1700-talet, över vilket hänger två karolinska officersvärjor. Dessa har troligen tillhört kornetterna Jonas Ahnfelt och Carl Palm, som båda bodde i Oppmanna församling under 1700-talet. Den förre var stamfader till bland andra den kände sångaren Oscar Ahnfelt. I väntrummet finnes vidare ett väl bevarat exemplar av Karl XII s bibel samt ett par kopior av teckningar, utförda av C. G. Brunius, vilka visar kyrkans utseende år 1848, alltså före den stora ombyggnaden på 1800-talet.

Vapenhusets båda minnestavlor innehåller tal av Gustaf III år 1772 och av Karl XIII 1810 och erinrar alltså om viktiga händelser i Sveriges historia.

Kyrkans gamla nattvardssilver utgöres av kalk och paten från 1744, två oblataskar från 1708 och 1763 samt sockenbudstyg från 1747. En nyare vinkanna är tillverkad av Wiven Nilsson, Lund, år 1950.

Kyrkans textilier omfattar bl. a. en fullständig uppsättning av mässkrudar, stolor och kalkkläden. Äldst är en svart skrud från 1836. De övriga textilierna har tillkommit under 1900-talet, de flesta förfärdigade av Pro Ecclesia i Malmö och skänkta av Oppmanna Kyrkliga Syförening, som också i övrigt har försett kyrkan med många gåvor, såsom hemslöjdsmattor, ljusstakar och vaser samt möblerna i väntrummet m. m.

Två klockor hänger i kyrktornet, den ena från 1521, den andra från 1904 (en omgjutning av en 1700-takklocka). Den äldre av dem, Mariaklockan, bär följande inskrift: "Ave Regina Coelorum Mater Regis Angelorum" (d. v. s. Var hälsad, Himlarnas Drottning, Moder till Änglarnas Konung).

Vid invigningen av Oppmanna kyrka efter den senaste restaurationen år 1969 talade kontraktsprosten Sven Pernerup över följande ord ur 1 Mos. 28:17, vilket kan sägas ha blivit ett valspråk för Oppmanna kyrka: DETTA MÅSTE VARA EN HELIG PLATS. HÄR BOR FÖRVISSO GUD OCH HÄR ÄR HIMMELENS PORT.

Hans Eriksson