Politik
Du är förstanamn i nomineringsgruppen Frimodig kyrka. Vilken fråga kommer du att driva de närmaste fyra åren för att åstadkomma förändring?
”Hur vi förkunnar Kristus budskap, både i handling och ord. Sedan önskar jag också att vi kan tillåta oss en större mångfald i hur gudstjänsterna uttrycks i de olika församlingarna. Med pastoratsbildningen håller gudstjänsterna på att slätas ut och bli mer likartade.”
Om vi vänder på som det, vilken verksamhet i Örebro pastorat är du stolt över och kommer du att kämpa för att försvara och utveckla?
”Diakonin är bra och fortsatt viktig, men diakonin måste få verka lokalt och utifrån förutsättningarna på plats. Örebro är en sammansatt stad och de lokala skillnaderna vad gäller sociala problem avspeglar sig inte riktigt i fördelningen av resurser.”
Vilken är den viktigaste frågan din nomineringsgrupp drivit den senaste mandatperioden?
”Vi är inte representerade i kyrkorådet, så vi kan i huvudsak påverka i kyrkofullmäktige. Vi har lagt fram många motioner och ställt många frågor. Ska jag lyfta en fråga är det att vi reserverade oss mot beslutet om Regnbågsnyckeln, att utbilda församlingarna i HBTQ-frågor. Det är onödigt, vi har redan en utmärkt handledning i Bergspredikan. Den räcker som ledstjärna.”
Sedan 2000 är kyrkan skild från staten, men inte från partipolitiken. Är det en lyckad ordning?
”Nej, kyrkan har blivit som en kommunal organisation. Det fungerar inte som det var tänkt och det är inte bra för demokratin när besluten fattas på partikanslier utanför kyrkan. Partierna drivs av andra ideologier än den kristna tron.”
Med början i år införs en resursfördelningsmodell där församlingarna i Örebro pastorat får pengar beroende på andel medlemmar, andel barn och unga samt andel icke medlemmar. Är det en bra modell?
”Ja, bättre än förväntat faktiskt. Det har varit snedfördelat tidigare, resursfördelningen följde inte den demografiska utvecklingen. Men det finns fortfarande frågetecken som bör rätas ut:
Har vi exempelvis den optimala bemanningen och den rätta tillgången på fastigheter?”
Som förtroendevald i kyrkan har du ett arbetsgivaransvar. Tidningen Vision undersökte 2018 den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. En tredjedel av de drygt 1 600 tillfrågade ansåg att arbetsmiljön är dålig. Lika många att det blivit sämre på senare år. Och under 2020 granskade Arbetsmiljöverket 450 arbetsplatser inom Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vad är din bild av arbetsmiljön i Örebro pastorat?
”Först som sist, min uppfattning är att det inte alls är så illa i Örebro. Med det sagt vill jag ändå betona hur viktigt det är med en riskanalys i samband med organisationsförändringar. Jag är tveksam till hur den riskanalysen gjordes i samband med den nya pastoratsindelningen och ekonomireformen, ”Budget i balans 2025”.”
Under coronaåret 2020 valde ”bara” 642 personer i Örebro pastorat att avsluta sitt medlemskap i Svenska kyrkan, den lägsta siffran på fem år. Har kyrkans betydelse i samhället förstärkts under pandemin?
”Det var roligt att höra och är naturligtvis glädjande, men jag har inget riktigt bra svar varför det ser ut så. Möjligen kan det vara pandemin som gör att människor söker sig till kyrkan?”
De senaste åren har Örebro pastorat sparat cirka 20 miljoner. Vilka effekter ser du av besparingen?
Ändå går vi med ett överskott på18 miljoner kronor i år. Är det Coronapandemin som gör att prognoserna som ligger bakom de här besparingarna inte stämmer? Går vi verkligen mot en sådan katastrof när det gäller minskat antal medlemmar med tanke på föregående fråga? Omfördelningen p.g.a. demografin kan göra omställningen tuff för vissa församlingar som får avstå resurser. Församlingar som exempelvis har körverksamhet skulle, utöver Nicolai församling, kunna få ta del av centrumstödet. Det kan gälla fler lokala verksamheter som hela pastoratet har glädje av.”
I kyrkovalet 2017 röstade drygt 19 procent av medlemmarna, den högsta siffran sedan 1934. Vad ska locka medlemmarna att rösta i år?
”Svårt att säga, vanligtvis är det kontroversiella frågor på kyrkomötet som skapar intresse för kyrkovalet. Det finns nog ingen sådan fråga i år, men jag hoppas att många medlemmar ändå sätter sig in i de lokala frågorna och gör sig röst hörd.”
Kyrkan
Medlemstappet drabbar Svenska kyrkan, liksom många andra traditionella folkrörelser, hårt. Framför allt lämnar många unga vuxna, som har en svag relation till kyrkan och mer utträdesbenägna. Hur tacklar man det?
”Kyrkan har ett budskap med Kristus i centrum. Det är många som inte vet vad det innebär. Jag tror på klassisk mission, att våga prata om vad Jesus och den kristna förkunnelsen står för.”
Konfirmandundervisningen är ett lysande undantag. Sedan 2012, då satsningen ”Inte som du tror” inleddes, har antalet konfirmander i Örebro pastorat ökat med nästan 60 procent till 230 konfirmander förra året. Har den övriga verksamheten i kyrkan något att lära av detta?
”Jag tror ökningen beror på kyrkans verksamhet i stort, att den kristna tron är intressant och relevant.
Vilken är kyrkans viktigaste uppgift i dagens Sverige?
”Att sätta Jesus i centrum. Jag tittade i socialdemokraternas valmanifest till kyrkovalet. Där nämns Jesus inte en enda gång!
Hur har kyrkans roll i samhället förändrats av den pågående pandemin? Och är det en bestående förändring?
”Trycket på sjukhuskyrkan och det själavårdande arbetet har växt under pandemin. Före pandemin lade vi en motion om att låta själavården ta mer plats i församlingsinstruktionerna. Just själavården blev en viktig uppgift under pandemin och blir lika viktig efteråt inte minst på grund av signalerna vi får om ökad psykisk ohälsa bland unga.”
Svenska Kyrkan har fyra grunduppdrag (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Vilket är viktigast för dig – och varför?
”Gudstjänsten är det centrala. Utan den, ingen kyrka. Gudstjänsten är navet i kyrkans verksamhet.”
Personligt
När blev du kyrkopolitiskt aktiv och varför?
”Jag var kommunpolitiskt aktiv redan på 90-talet för moderaterna. Då kom jag även in i kyrkopolitiken, men i samband med debatten om samkönade äktenskap kom jag till ett vägval. 2009 lämnade jag moderaterna för Frimodig kyrka.”
Hur ofta går du i kyrkan?
”Före pandemin minst en gång i veckan. Under pandemin har jag saknat ”live”-gudstjänsterna oerhört mycket.”
På vilket sätt är du som privatperson engagerad i kyrkans arbete?
”Inga stora åtaganden, men jag deltar i en pilgrimsgrupp i Brickebacken och så hjälps vi åt på gudstjänsterna.
Vad betyder Gud för dig?
”Gud betyder att det finns en plan för oss alla.”
