Politik
Du är andranamn och ordförande i nomineringsgruppen. Vilken fråga kommer du att driva de närmaste fyra åren för att åstadkomma förändring?
”Det är mycket som är viktigt. De senaste åren har vi drivit frågor som en budget i balans, Stadsmissionen, jämställdhet och Regnbågsnyckeln. De frågorna kommer vi fortsätta att driva, de är alltid aktuella. En ny fråga är en extra och riktad satsning på socialt arbete i särskilt utsatta områden, under pastoratets ansvar och drivet av församlingen, i likhet med t.ex. sjukhuskyrkan eller universitetskyrkan.”
Din föregångare, Johan Unger, svarade på samma fråga inför förra valet att ni skulle jobba mer för att stimulera till fler dop av nyfödda samt sätta fart på arbetet med miljöcertifieringen. Hur har det gått?
”Det stämmer. Miljöcertifieringen är ett aktivt projekt som vi drivit och som församlingarna har arbetat framgångsrikt med. Dopet är grundläggande i vår kyrka och en fortsatt viktig fråga. Pandemin har medfört att en del väntat med dop och därför behöver vi öppna för många möjligheter till dop.”
Om vi vänder på det, vilken verksamhet i Örebro pastorat är du stolt över och kommer du att kämpa för att försvara och utveckla?
”Å ena sidan det mångfacetterade gudstjänstlivet i alla våra kyrkor här i Örebro. Å andra sidan alla olika sätt som församlingarna utövar diakoni till stöd och hjälp för många människor. Till detta kommer alla barn och unga som finns i gudstjänster och verksamheter i församlingarna.”
Vilken är den viktigaste frågan din nomineringsgrupp drivit den senaste mandatperioden?
”I huvudsak det jag nämnde i svaret på den första frågan: budget i balans, Stadsmissionen, jämställdhetsarbetet och projektet med Regnbågsnyckeln.”
Sedan 2000 är kyrkan skild från staten, men inte från partipolitiken. Är det en lyckad ordning?
”Nej, POSK bildades ju enligt principen att inte blanda ihop partipolitik med kyrkopolitik. Men jag har en brasklapp: vill man driva kyrkopolitik utifrån en partipolitisk övertygelse är det OK i enlighet med grundläggande demokratisk princip, men kyrkopolitik och nomineringsgrupp bör inte vara underställd partipolitik och parti.”
Med början i år införs en resursfördelningsmodell där församlingarna i Örebro pastorat får pengar beroende på andel medlemmar, andel barn och unga samt andel icke medlemmar. Är det en bra modell?
”Fördelen med modellen är att det bygger på ett fåtal faktorer och är lättöverskådlig. I grunden är det en enkel och tydlig modell. Att fortsätta göra som man alltid gjort, är sämre. Örebro har förändrats mycket, då måste även fördelningen av resurser följa med och anpassas. Jag vill dock tillägga att särskilt utsatta områden borde väga tyngre i fördelningen av resurser.”
Som förtroendevald i kyrkan har du ett arbetsgivaransvar. Tidningen Vision undersökte 2018 den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. En tredjedel av de drygt 1 600 tillfrågade ansåg att arbetsmiljön är dålig. Lika många att det blivit sämre på senare år. Och under 2020 granskade Arbetsmiljöverket 450 arbetsplatser inom Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vad är din bild av arbetsmiljön i Örebro pastorat?
”Det varierar och har varierat över tid. Visst finns det problem med arbetsmiljön på sina håll även i Örebro, det är ingen hemlighet. Men vi jobbar konsekvent med arbetsmiljön och jag har förtroende för hur kyrkorådet hanterar frågan.”
Under coronaåret 2020 valde ”bara” 642 personer i Örebro pastorat att avsluta sitt medlemskap i Svenska kyrkan, den lägsta siffran på fem år. Har kyrkans betydelse i samhället förstärkts under pandemin?
”Det visar att kyrkan har ett stort förtroende i de breda folklagren. Jag kan bara hoppas att vi kan behålla och förstärka det förtroendet.”
De senaste åren har Örebro pastorat sparat cirka 20 miljoner. Vilka effekter ser du av besparingen?
”Inga besparingar sker smärtfritt, men vi har ändå lyckats ganska bra. Det var helt nödvändigt att göra något åt ekonomin, där vi varje år tog av kapitalet för att täcka upp driftkostnaderna. Det håller inte i längden. Samtidigt är det en balansgång, att kyrkan även fortsättningsvis erbjuder gudtjänster och verksamhet som medlemmarna kräver och behöver.”
I kyrkovalet 2017 röstade drygt 19 procent av medlemmarna, den högsta siffran sedan 1934. Vad ska locka medlemmarna att rösta i år?
”Det finns nog ingen speciell fråga, men jag hoppas på en insikt att kyrkan är till för alla. Och att kyrkovalet ger möjlighet att påverka kyrkans fortsatta inriktning.”
Kyrkan
Medlemstappet drabbar Svenska kyrkan, liksom många andra traditionella folkrörelser, hårt. Framför allt lämnar många unga vuxna, som har en svag relation till kyrkan och mer utträdesbenägna. Hur tacklar man det?
”Jag tror på förebyggande arbete. När någon börjar fundera på att lämna kyrkan, är det oftast för sent att påverka. Kyrkan måste visa att den tillför något till människors liv, både andligt och genom aktiviteter. Kyrkan måste också vara relevant i sin tid för att attrahera medlemmarna.”
Konfirmandundervisningen är ett lysande undantag. Sedan 2012, då satsningen ”Inte som du tror” inleddes, har antalet konfirmander i Örebro pastorat ökat med nästan 60 procent till 230 konfirmander förra året. Har den övriga verksamheten i kyrkan något att lära av detta?
”Absolut! Konfirmandarbetet är något som har lyft hela kyrkans arbete och bär frukt även på lång sikt. Som jag sa tidigare, det är viktigt att kyrkan är relevant i sin tid.”
Vilken är kyrkans viktigaste uppgift i dagens Sverige?
”Det är så mycket som är viktigt... Vi är Kristi gemenskap på jorden, med allt vad det innebär. Det rymmer mycket, men i grunden handlar det om Gudstro. Den andliga närvaron är viktig i samhället och i människors liv.”
Hur har kyrkans roll i samhället förändrats av den pågående pandemin? Och är det en bestående förändring?
”Jag tror kyrkan, oavsett pandemi, spelar en viktig roll i samhället. Kyrkan har också potential att bli ännu viktigare. Pandemin, liksom andra kriser, förändrar och skapar nya lösningar. Ett exempel är de nya digitala lösningarna, som även i fortsättningen kan göra att vi som kyrka når fler och oftare.”
Svenska Kyrkan har fyra grunduppdrag (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Vilket är viktigast för dig – och varför?
”Det går inte att svara på den frågan. Alla fyra grunduppdrag är lika viktiga och är beroende av varandra.”
Personligt
När blev du kyrkopolitiskt aktiv och varför?
”Det var 2016. Jag är uppvuxen med kyrkan, det var ett av mina två hem i ungdomen. Sedan flyttade jag från Örebro och pluggade. I början av mitt vuxna liv var jag inte så aktiv, men när jag kom tillbaka till Örebro ville jag ta aktiv del igen. När Johan Unger kontaktade mig och bad mig gå med i POSK, så var det ett samtal som jag väntat på.”
Hur ofta går du i kyrkan?
”Det varierar. Under pandemin har jag kopplat upp mig på digital gudstjänst när jag haft möjlighet. Tidigare gick jag i Nicolai, men nu när vi flyttat till Björkhaga ser jag fram emot att fira gudstjänst i Längbro när restriktionerna upphört.”
På vilket sätt är du som privatperson engagerad i kyrkans arbete?
”Genom kyrkopolitiken har jag fyra förtroendeuppdrag. Jag har ett tidskrävande arbete, så jag hinner inte med så mycket mer. Tidigare deltog jag i ungdomsarbetet och det var mycket givande.”
Vad betyder Gud för dig?
”Det skulle jag kunna prata om i timmar, men det enkla svaret är: kärlek och förlåtelse.”
