Politik
Du är förstanamn i din nomineringsgrupp. Vilken fråga kommer du att driva de närmaste fyra åren för att åstadkomma förändring?
”Att ge barn och unga en större plats i kyrkan. Vi tänker ofta på barn och ungdomar i kyrkan, men frågar dem sällan vad de vill och tycker. Vi behöver i ännu större utsträckning lyssna på barn och ungas behov och önskemål och bjuda in till både större delaktighet och större ansvar.”
Inför förra valet fick du samma fråga och svarade att ni ville starta en volontärbyrå för att kanalisera frivilliginsatserna. Hur gick det med det?
”Vi motionerade om det i fullmäktige och vi har nu en sida på nätet för volontärarbete. Jag tycker dock att sidan behöver utvecklas och saluföras bättre för att fungera i praktiken.”
Om vi vänder på som det, vilken verksamhet i Örebro pastorat är du stolt över och kommer du att kämpa för att försvara och utveckla?
”De öppna verksamheterna – som öppna förskolan, caféet i Nikolai, samtalspromenaderna ”Gå för själen” – är bra och viktiga. De ger möjlighet för människor att bara komma och vara i en gemenskap. Det vill jag utveckla mer och det ligger i linje med att vi ska vara en öppen, demokratisk folkkyrka.”
Vilken är den viktigaste frågan din nomineringsgrupp drivit den senaste mandatperioden?
”Ett tråkigt svar, men det är faktiskt sparbetinget och att vi tagit fram en ny resursfördelningsmodell. Det är oerhört viktigt att vi har koll på ekonomin. Jag vill också lyfta hållbarhetsarbetet där vi nu anställt en hållbarhetsutvecklare. Vi har även jobbat aktivt med dopet och konfirmationen, bland annat infört drop in-dop.”
Sedan 2000 är kyrkan skild från staten, men inte från partipolitiken. Är det en lyckad ordning?
”Absolut! Svenska kyrkans portalparagraf är att vi ska vara en öppen, demokratisk folkkyrka. Det står alla fritt att bilda en nomineringsgrupp för att driva sina frågor. Styrkan med att vara en partipolitisk nomineringsgrupp är att vår värdegrund redan är varudeklarerad och transparent.”
Med början i år införs en resursfördelningsmodell där församlingarna i Örebro pastorat får pengar beroende på andel medlemmar, andel barn och unga samt andel icke medlemmar. Är det en bra modell?
”Svårt att säga, vi får se. Några församlingar har fått mindre att röra sig med, andra mer. I slutänden blir det nog bra, men vi får se om den nuvarande modellen är för fyrkantig. Men det finns möjlighet att fila på modellen, den ska utvärderas vart fjärde år.”
Som förtroendevald i kyrkan har du ett arbetsgivaransvar. Tidningen Vision undersökte 2018 den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. En tredjedel av de drygt 1 600 tillfrågade ansåg att arbetsmiljön är dålig. Lika många att det blivit sämre på senare år. Och under 2020 granskade Arbetsmiljöverket 450 arbetsplatser inom Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vad är din bild av arbetsmiljön i Örebro pastorat?
”Jag uppfattar det som att vi har ett bra och strukturerat arbetssätt där vi värnar om arbetsmiljön. Generellt har vi en bra arbetsmiljö, men det kan alltid bli bättre. Arbetsmiljöarbetet är givetvis är viktig fråga för oss för att vara en bra och attraktiv arbetsgivare.
Under coronaåret 2020 valde ”bara” 642 personer i Örebro pastorat att avsluta sitt medlemskap i Svenska kyrkan, den lägsta siffran på fem år. Har kyrkans betydelse i samhället förstärkts under pandemin?
”Jag tror det kan bero på pandemin. När samhället och den enskilde drabbas av något svårt, då söker sig fler till kyrkan. Men det fanns en sådan trend redan innan pandemin, där kyrkan stärkte sin ställning och allt fler sökte sig till kyrkan för att finna ett sammanhang. Ser vi till pandemin är jag oerhört imponerad över hur våra verksamheter anpassat sig och fortsatt att bedriva ett bra arbete, bland annat med digitala gudstjänster.”
De senaste åren har Örebro pastorat sparat cirka 20 miljoner. Vilka effekter ser du av besparingen?
”Det finns en sorg i besparingsarbetet och att vissa verksamheter lagts ner. Samtidigt har det gett kraft att prioritera och tänka nytt. Den bistra sanningen är att hade vi inte dragit i den ekonomiska bromsen, så hade det gett mycket tråkiga effekter inom en snar framtid. Det här är en verklighet som hela Svenska kyrkan brottas med, inte bara vi i Örebro.”
I kyrkovalet 2017 röstade drygt 19 procent av medlemmarna, den högsta siffran sedan 1934. Vad ska locka medlemmarna att rösta i år?
”Jag ser ingen enskild fråga som ska locka. Däremot så har det kommit in nya grupperingar i kyrkopolitiken, som gör att de övriga nomineringsgrupperna lättare kan mobilisera sina väljare. Jag hoppas på ett högt valdeltagande.”
Kyrkan
Medlemstappet drabbar Svenska kyrkan, liksom många andra traditionella folkrörelser, hårt. Framför allt lämnar många unga vuxna, som har en svag relation till kyrkan och mer utträdesbenägna. Hur tacklar man det?
”Genom att arbeta ännu mer målmedvetet med barn och barnfamiljer. Där finns kyrkans framtid. Med det arbetet blir vi angelägna för dem i dopet, konfirmationen, vigsel och begravning. Barn och familjer är vårt nu och vår framtid.””
Konfirmandundervisningen är ett lysande undantag. Sedan 2012, då satsningen ”Inte som du tror” inleddes, har antalet konfirmander i Örebro pastorat ökat med nästan 60 procent till 230 konfirmander förra året. Har den övriga verksamheten i kyrkan något att lära av detta?
”Ja, det handlar för kyrkan att göra sig angelägen, att vara lyhörd för omvärlden och skapa attraktiva verksamheter fylld av gemenskap. Men det handlar inte bara om att umgås, det handlar även om den andliga dimensionen, om tron och om att alla är välkomna.”
Vilken är kyrkans viktigaste uppgift i dagens Sverige?
”Att göra Jesus Kristus känd och älskad på olika sätt. Att samlas i gemenskap kring det.”
Hur har kyrkans roll i samhället förändrats av den pågående pandemin? Och är det en bestående förändring?
”Jag hoppas inte det är bestående, jag tror den kommer att växa! Jag tror på en väckelse. Världen har blivit allt mer komplex, då behöver vi gemenskap. I kyrkan kan vi mötas i tron och utvecklas i samtal och tankar.”
Svenska Kyrkan har fyra grunduppdrag (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Vilket är viktigast för dig – och varför?
”Diakonin, helt klart! Att vi finns till för varandra – att vi tar hand om varandra och delar med oss – är grundläggande för den övriga verksamheten.”
Personligt
När blev du kyrkopolitiskt aktiv och varför?
”Det var i början av 80-talet och det var tack vare Ulla Strand. Hon var en gammal socialdemokrat och hon upptäckte att jag var aktiv i både SSU och Kyrkans Ungdom. ”Du ska bli ordförande i kyrkorådet”, sa hon. Haha, så det blev det faktiskt. Det viktiga var att hon såg mig och gav mig ansvar.”
Hur ofta går du i kyrkan?
”Att delta i gudstjänsten är ett starkt behov. Det har faktiskt blivit oftare under pandemin, tack vare de digitala sändningarna. Vanligtvis söker jag mig till Nikolai och Almby, där jag känner mig mest hemma.”
På vilket sätt är du som privatperson engagerad i kyrkans arbete?
”Genom mitt förra jobb på Knuffen hade jag ungdomsgrupper på temat sex och samlevnad. I fyra års tid var jag även med och arrangerade ”Gofika” i Nikolai. Det stoppades tyvärr av pandemin, men jag hoppas det kommer igång snart igen.”
Vad betyder Gud för dig?
”Trygghet och visshet, att livet är evigt. Det betyder även gemenskap, både med nära och över gränser.”
