Politik
Du är förstanamn i din nomineringsgrupp. Vilken fråga kommer du att driva de närmaste fyra åren för att åstadkomma förändring?
”En solidarisk kyrka som är en öppen gemenskap och verkar för de mest marginaliserade och fattiggjorda.”
Din föregångare, Lisa Nätterdal, svarade på samma fråga inför förra valet att ni skulle jobba för att bli en bättre arbetsgivare och att bli bättre i det hållbara miljöarbetet. Hur har det gått?
”Det har jag svårt att svara på eftersom jag är ny, men ViSK har en klimat- och miljöpolitik där skogsfrågan är den viktigaste. Kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Vi vill avsätta 20 procent av arealen till reservat, resten ska brukas hyggesfritt enligt naturskogsbruk. Skogsbruket ska ske med respekt för biologisk mångfald, rekreation, klimatet och folkrätten (det vill säga att urfolket samernas markrättigheter och naturens helighet måste respekteras). Skogen är för många den primära andliga platsen, att kalhugga är då som att riva en kyrka.”
Om vi vänder på det, vilken verksamhet i Örebro pastorat är du stolt över och kommer du att kämpa för att försvara och utveckla?
”Kyrkan ska prioritera det diakonala arbetet ännu mer. Stadsmissionen är en sådan viktig verksamhet. Sedan vill jag också att Strängnäs stift ska lyfta HBTQI-frågorna ännu mer, där ligger Västerås stift före. Jag gläds åt att det finns en färdplan för arbetet med Regnbågsnyckeln och ser fram emot att vara en del av processen.
Vilken är den viktigaste frågan din nomineringsgrupp drivit den senaste mandatperioden?
”Det har jag också svårt att svara på, men jag är övertygad om att ViSK drivit bra frågor.”
Sedan 2000 är kyrkan skild från staten, men inte från partipolitiken. Är det en lyckad ordning?
”Det är inte optimalt. ViSK är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp som vill samla alla som verkar för befrielse och upprättelse av människan och skapelsen. Det finns en djup politisk dimension i evangelierna och de profetiska böckerna, men de kan inte inordnas i partipolitiken.”
Med början i år införs en resursfördelningsmodell där församlingarna i Örebro pastorat får pengar beroende på andel medlemmar, andel barn och unga samt andel icke medlemmar. Är det en bra modell?
”Det var också före min tid, men jag anser att principen bör vara det som uttrycks i Apostlagärningarna: Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.”
Som förtroendevald i kyrkan har du ett arbetsgivaransvar. Tidningen Vision undersökte 2018 den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. En tredjedel av de drygt 1 600 tillfrågade ansåg att arbetsmiljön är dålig. Lika många att det blivit sämre på senare år. Och under 2020 granskade Arbetsmiljöverket 450 arbetsplatser inom Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vad är din bild av arbetsmiljön i Örebro pastorat?
”Jag har ingen bild av det ännu, men det är en viktig fråga. Fackliga frågor handlar om mänskliga rättigheter. Vi måste självklart ha en god arbetsmiljö i kyrkan, annars lider verksamheten skada.”
Under coronaåret 2020 valde ”bara” 642 personer i Örebro pastorat att avsluta sitt medlemskap i Svenska kyrkan, den lägsta siffran på fem år. Har kyrkans betydelse i samhället förstärkts under pandemin?
”Behovet av gemenskap och sammanhållning har ökat på grund av den isolering som de nödvändiga restriktionerna orsakat. Kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation och vi har en viktig funktion i samhället, mer än många tror till vardags.”
De senaste åren har Örebro pastorat sparat cirka 20 miljoner. Vilka effekter ser du av besparingen?
”Ingen aning faktiskt, jag är ännu inte tillräckligt insatt. Men jag har sett att det gamla församlingshemmet i Nikolai renoveras, det är jag väldigt glad för.”
I kyrkovalet 2017 röstade drygt 19 procent av medlemmarna, den högsta siffran sedan 1934. Vad ska locka medlemmarna att rösta i år?
”Därför att det är ett ödesval. Dels är klimatfrågan brinnande och där behöver kyrkan en klimatpolitik som visar vägen. Dels för den ökande främlingsfientligheten där extremhögern mobiliserar och de borgerliga närmar sig dem.”
Kyrkan
Medlemstappet drabbar Svenska kyrkan, liksom många andra traditionella folkrörelser, hårt. Framför allt lämnar många unga vuxna, som har en svag relation till kyrkan och mer utträdesbenägna. Hur tacklar man det?
”ViSK tror på kulturdiakoni, att använda kulturen för att uttrycka det vi inte kan uttrycka i det vardagliga språket. Unga människor vill inte vara bara konsumenter, de vill aktivera sig och vara medskapare till kultur. Det har skaparna av de sociala plattformarna på nätet förstått. Även kyrkan behöver vara en plattform där medlemmarna är delaktiga i skapandet av innehåll.”
Konfirmandundervisningen är ett lysande undantag. Sedan 2012, då satsningen ”Inte som du tror” inleddes, har antalet konfirmander i Örebro pastorat ökat med nästan 60 procent till 230 konfirmander förra året. Har den övriga verksamheten i kyrkan något att lära av detta?
”Det låter bra, mer kan jag inte säga. Finns det lärdomar att dra, ska man göra det. En befrielseteologisk princip är det är i handling som det kan fastställas om något är sant – genom att avgöra om det är verksamt för befrielse.”
Vilken är kyrkans viktigaste uppgift i dagens Sverige?
”Att manifestera gemenskap i mångfald, att öppna upp och centralisera de marginaliserades behov. Eftersom evangeliet gavs till de fattiggjorda och förtryckta har de tolkningsföreträde när det kommer till rekontextualisering av evangeliet – det vill säga att det är från de deras perspektiv som vi behöver betrakta världen och se vad evangeliet betyder för oss idag.
Hur har kyrkans roll i samhället förändrats av den pågående pandemin? Och är det en bestående förändring?
”Efter pandemin, det är nästan svårt att föreställa sig... Ja, jag tror att många kommer att bära med sig behovet av gemenskap. Men vi behöver även tänka på dem som inte kommer till kyrkan och gemenskapen. Varför är inte de här? Och hur har de det?”
Svenska Kyrkan har fyra grunduppdrag (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Vilket är viktigast för dig – och varför?
”Svår fråga. Jag tänker mig kyrkan som ett fyrfota djur där alla fyra ben behövs och benen behöver röra sig samordnat för att röra sig framåt i befrielsens riktning. Om något behöver prioriteras så är det diakonin – att verka i världen såsom Kristi Kropp.”
Personligt
När blev du kyrkopolitiskt aktiv och varför?
”Det var i år jag blev aktiv. Jag är skolad i folkrörelserna och kände ett engagemang för att måna om en öppen och demokratisk kyrka. Som 43-årig transkvinna tror jag också att jag kan bidra till att överbrygga gapet mellan generationer och olika sätt att uppleva, förstå och göra kön.”
Hur ofta går du i kyrkan?
”När andan faller på. Jag saknar gemenskapen i gudstjänsten. Stängda kyrkportar är en hård symbol. Men från min balkong ser jag kyrktornet i Nikolai, det ger mig tröst att påminnas om att jag som en del av kyrkan är förbunden med något större än mig själv.”
På vilket sätt är du som privatperson engagerad i kyrkans arbete?
”Jag har sökt mig till kyrkans regnbågscafé, deltagit och även hjälpt andra att hitta dit. Jag är även aktiv i EKHO, en ekumenisk gemenskap för HBTQI-bejakande personer inom församlingarna. Vi har en ”frögrupp” i Mälardalen som snart ska bli en självständig avdelning.”
Vad betyder Gud för dig?
”Allt. Gud är alltings källa och ursprung.”
