Det finns samtalsgrupper för den som är i sorg och de med speciell inriktning för den som förlorat en närstående som tagit sitt liv. Mycket i sorgen och saknaden kan vara liknande men de oväntade i att någon tagit sitt liv kan skapa skuldkänslor ovanpå allt annat.
Jag möter Anders Elfström, pastor i sjukhuskyrkan på Östra och Mölndal, och Maria Carlstedt, diakon i sjukhuskyrkan på Sahlgrenska när de håller på att ställa i ordning för en kväll med en samtalsgrupp där sex anhöriga till personer som tagit sitt liv ska träffas. Anders har haft flera samtalsgrupper under åren som gått. Maria säger att detta är hennes första, och hon är uppfylld av hur mycket den ger och hur viktig den är även för henne.
Jag ber dem berätta om syftet med samtalsgrupperna.
- Vi har sett ett behov att samla människor för att kunna berätta sin berättelse och lyssna till någon annans berättelse om sorgen när någon tagit sitt liv, säger Anders. Visst finns osäkerhet i början om man vågar berätta ur djupet av en själv eller orkar lyssna på någon annans berättelse. Och man kommenterar inte varandras berättelser utan var och en får tala till punkt och berätta om ens egen upplevelse. Efter att man berättat sin berättelse och plötsligt får höra en annans så väcks insikten om att det finns både likheter och skillnader. Man kanske inte är helt ensam i sitt sätt att känna.
- Den här typen av grupper är viktiga att kunna erbjuda, säger Maria. Vi som ledare har ett tema och håller i att respekt och lyhördhet för de enskilda deltagarnas berättelse tillgodoses. Vi ställer frågor som alla besvara så mycket eller lite man vill. Det är viktigt för att grupprocessen ska fungera.
Anders fyller på och säger att om man behöver tala med någon av ledarna mellan grupptillfällena så går det bra att ta kontakt.
Jag frågar om när i sorgeprocessen man samlar till samtalsgrupp.
-Det behöver ha gått ca ett halvår, säger Anders. Det är i den långsiktiga processen vi kommer in. Men det finns de som gått flera år med sorgen och kanske stannat upp någonstans på vägen och behöver hjälp att komma vidare och då kommit med i en grupp.
-Även om det är jobbigt att träffas och prata om det är svåra, känns det oftast skönt att ha gjort det när samtalkvällen är slut, fyller Maria på med.
Om du vill ha kontakt
Sjukhuskyrkan i Storgöteborg samverkar kring sorgegrupperna och dessa startar med jämna mellanrum.
En samtalsgrupp träffas sex gånger, i regel med två veckors mellanrum.
Varje grupp består av sex personer samt två ledare.
Du gör en intresseanmälan och blir kontaktad av personal från sjukhuskyrkan som hjälper dig rätt.