En liten pojke hjälper till att hälla vatten i dopfunten. Bakom pojken håller någon en bebis i dopklänning i famnen.
Lyssna

Dop

Vad handlar dopet om? Det kan du läsa om här och även fylla i en dopförfrågan.

Dopet - livets fest! 
 

Dopet är en början på någonting nytt i livet, oavsett om det är ett barn som döps eller en vuxen. Det handlar om så mycket mer än bara ett namn. Det handlar om att fira livet! Den som döps välkomnas in till kyrkans gemenskap och till Guds stora familj.

I och med dopet är du aldrig ensam. Gud är alltid med dig alla dagar, vad som än händer. Både när det känns som allra bäst, men även de dagar när livet känns krokigt och det är fyllt av motgångar.  Dopet är en högtidsstund och en vacker tradition som går långt tillbaka i historien och ett tillfälle att samla familjen, vänner och släkten. Det är också ett sätt att tacka Gud för livet.

Alla barn som föds inom pastoratet och som har minst en kyrkotillhörig förälder får ett brev med en dopinbjudan och information om dopet.  

Dopet är en gåva 

Du som förälder kanske undrar vad som förväntas av dig för att barnet ska bli döpt. Dopet är en gåva från Gud till det lilla barnet och det hänger inte på din tro och hur väl formulerad den är. Det handlar inte om någon prestation och du måste inte ens förstå allting. Det räcker med att du som förälder uttrycker en vilja till att barnet döps till den kristna tron och att barnet får vara en del av kyrkans gemenskap. I och med dopet blir barnet också medlem i Svenska kyrkan. 

Åldern spelar ingen roll 

Det finns ingen åldersgräns för dop. Barn, ungdomar och vuxna är alla lika välkomna att döpas. När det gäller barn är det ni som vårdnadshavare som bestämmer. Några vill döpa sina barn så tidigt som möjligt medan andra vill låta barnen välja själva och väntar ofta till konfirmationen eller tills ett syskon döps. Har barnet fyllt 12 år måste också barnet själv vilja bli döpt. Äldre som vill döpas får en kortare undervisning, ofta i samband med konfirmation. Om det är ett barn som döps kommer det i tonåren bli inbjuden till konfirmation. Då kan barnet själv välja att bekräfta sitt dop. 
Är du döpt i en annan kyrka behöver du inte döpas igen för att bli medlem i Svenska kyrkan.  

Dopsamtal 

Inför dopet träffar prästen dig som ska döpas, eller er vårdnadshavare om det är ert barn som ska döpas. I det samtalet pratar ni om vad dopet innebär och utformar dopgudstjänsten tillsammans. Ni kanske har önskemål på att någon sjunger en sång eller läser en dikt. Ta med er alla era tankar och önskemål till dopsamtalet.  

Hur går dopet till? 

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling. Vatten är en symbol och en förutsättning för allt mänskligt liv. Därför används vatten vid dop. Prästen döper barnet genom att säga barnets namn och tre gånger ösa vatten över barnets huvud med dessa ord: 
Jag döper dig i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. 

Det lilla barnet brukar oftast ha en lång vit dopklänning på sig och den symboliserar att barnet ska växa i sin tro. 
Den som döps får ett dopljus som överlämnas när dopet ägt rum och församlingen välkomnar barnet in i församlingen. Dopljuset kan man sedan tända på dopdagen, födelsedagen och vid andra tillfällen.  

Låna dopklänning och lokal 

Det ska vara enkelt att boka och planera för ett dop. Därför lånar vi ut både dopklänning och även lokal i församlingshemmet dit ni kan bjuda in till kalas. Allt är kostnadsfritt. Uppge önskemål om att låna dopklänning och lokal i samband med att dopet bokas.  

Faddrar 

Fadder är en extra vuxen, någon som finns där för barnet under uppväxten och som förälder väljer du om ditt barn ska ha en eller flera faddrar. Välj någon som du har förtroende för. Det kan vara en släkting eller en nära vän.  Att vara fadder är samma sak som att vara gudförälder och det innebär att känna lite extra ansvar, en gåva att förvalta efter bästa förmåga. Prata med den tilltänkta faddern, så att ni är överens om vad fadderskapet innebär.  Här kan även prästen hjälpa till. 

 

En präst som håller upp ett litet barn klätt i dopklänning

Foto: Charlotte Nordin

FAQ om dopet 

Vad är skillnaden mellan dop och namngivning? 

Många tror att man får sitt namn när man döps vilket beror på att man lagt till ordet “till” i det prästen säger: “Jag döper dig NN i Faderns, Sonen och den heliga Andens namn”. 

Namnfrågan som vårdnadshavare får av prästen idag är formulerad ”Vilket/vilka namn har ni gett ert barn? Frågan lyder alltså inte ”Vad ska barnet heta?”   
Namnet får barnet när vårdnadshavare anmäler namnet till Skatteverket. 

Måste man ha dopet i kyrkan? 

Oftast sker dopet i kyrkan men det går lika bra att ha det hemma i vardagsrummet, i trädgården eller på annan plats. Prata med prästen om önskemålen. I de allra flesta fall går de att tillmötesgå. 

Vad kostar ett dop? 

Ingenting. Präst, lokal, vaktmästare, musiker – allt ingår när dop utförs i kyrkan.

Hur lång tid tar ett dop? 

En dopgudstjänst tar inte mer än ca 30 minuter. Vill man att dopet ingår i en ordinarie gudstjänst blir det längre tid.  

Behöver jag som förälder vara aktiv i kyrkan för att döpa mitt barn?

Det behöver du inte. Det räcker med att du som förälder vill att barnet döps till kristen tro och får vara en del av kyrkans gemenskap. Dopet är en inbjudan att bli kristen och leva i en nära relation med Gud. 

Måste man ha särskilda kläder när man döps?

Nej, det måste man inte. Det är en gammal och vanlig tradition att den som döps bär vita kläder, små barn i dopklänning, konfirmandkåpa om den som döps är större, men det är inget krav. Det är inte klädseln som är det viktigaste. Varför dopklänningen är längre än barnet är en symbol för att barnet får växa in i tron och att Guds kärlek och nåd är så mycket större än vad vi kan förstå. När man sedan konfirmeras tar man symboliskt på sig dopklänningen - den vita konfirmandkåpan.

Tänk om barnet börjar gråta?

Prästerna är vana att döpa barn och de blir inte stressade av att en bebis gråter. Du som förälder får trösta och hålla i barnet hela tiden om så behövs. 

Måste man vara medlem i Svenska kyrkan för att döpa sitt barn? 

Det behöver man inte. Om den/de som är vårdnashavare vill att barnet ska döpas finns det inget som hindrar, oavsett om man tillhör ett annat samfund eller har annan religionstillhörighet.