Foto: Charlotte Nordin

Vi drömmer om en värld där second hand är första hand

Emelie Almgren och Mirjam Butler från Järved och Själevad är bästa vänner som inspirerar varandra till en hållbar livsstil och de bygger sina garderober med secondhandkläder.

“Jag har ingenting att ta på mig...” Vi är många som stått och tittat in i en överfull garderob och ändå känt den känslan, att ingenting passar eller känns ätt. Eller vi som rensat ur garderoben för att sedan rättfärdiga nya köp. Reklam från modesajter kickar igång ha-begäret till att handla impulsivt och vilja köpa nytt. Det är en balansgång att tycka om modetrender och ändå inte bidra till överkonsumtion. Att modeindustrin är en miljöbov med oetiska villkor för anställda i många av de fabriker som tillverkar fast fashionkläder, det vet jag ju, men varför slutar jag då inte att köpa kläder jag faktiskt inte behöver? Den här intervjun blev ett samtal som gjorde att jag började ifrågasätta mina egna konsumtionsvanor.  
 
Emelie Almgren och Mirjam Butler från Järved och Själevad är bästa vänner som inspirerar varandra till en hållbar livsstil och de bygger sina garderober med secondhandkläder.

Hur kom det sig att ni började köpa kläder på secondhand?

 För mig är det lite rebelliskt att vara nöjd med det jag har och inte hela tiden köpa nytt, säger Emelie. Att vara förnöjsam och ändra köpbeteende är en resa jag gjort och jag har lärt mig efter vägen. Det började när jag gick i gymnasiet och då handlade det mest om att hitta annorlunda kläder. Nu handlar det inte bara om stil och att tänka på miljön, utan även etiskt kring vem det faktiskt är som sitter och syr våra kläder. Vi vet ju om hur hemskt det är i många fabriker i u-länder, men när det sker långt bort ifrån oss och vår vardag så glömmer vi. 
 
- Från början shoppade jag begagnade kläder mer som komplement, men nu köper jag bara secondhand, berättar Mirjam. Jag tänker att det är vi kunder som har störst makt att göra något åt den här branschen som skenar vilt i jakt på mängdförsäljning av kläder med låg kvalité och låg marginal. Om någonting är orimligt billigt så är det någon annan som betalar priset. 

Emelie och Mirjam berättar om fast fashion, hur klädföretag dagligen lanserar nya klädkollektioner, om returnerade plagg som inte går tillbaka till postorderföretagen utan istället slängs på sopberg och jag känner hur jag vill hoppa av slit-och-slängtåget. 

- Skam är ingen bra drivkraft, säger Mirjam. Bli istället en medveten konsument och våga bryta normen i att tro att vi måste förnya oss hela tiden. Influencern Hållbara Sara inspirerar mig och hon tipsar att man ska "umgås med sin garderob” och aktivera kläderna man redan har. Att man ska styla ett plagg på många olika sätt. Jag har delat upp min garderob i tre avdelningar; baskläder, kläder jag använder till vardags och en tidlösavdelning med kläder som inte används så ofta, men som jag vill spara. “Det mest hållbara plagget äger du redan”, även det ett bra citat av Hållbara Sara.  

- Våga ha samma plagg ofta och inte tänk inte att någonting blir omodernt. De flesta trender har faktiskt redan funnits och de återkommer i olika tidsperioder.  
Jag är stenhård när jag provar kläder i provhytten. Är det minsta lilla tveksamhet blir det inget köp. Jag kommer aldrig tycka om plagget mer än när jag står i provhytten.  

Foto: Charlotte Nordin

Vad är era råd angående hur vi konsumenter kan tänka kring kläder och fast fashion? 

- Min drömvärld är att det blir större medvetenhet hos gemene man. Att vi saktar ner och hyllar långsamheten och undviker snabbt kickar, som exempelvis impulsköp, säger Mirjam.  
Små förändringar gör skillnad. Se vinningarna! Inte minst ekonomiskt. Men också det sköna i att leva på ett sätt som inte skaver. Det finns så många kamper att strida, så mycket orättvisa i världen och i många frågor känner jag mig rätt maktlös. Men klär mig, det gör jag varje dag och här finns chans att fatta medvetna beslut.  
 
Jag drömmer om en värld där normen är att tänka andra hand i första hand, att vårda och ta hand om det vi redan har, säger Emelie. Att man ska tjäna på att laga och reparera istället för att köpa nytt. Vi behöver inte mer forskning som säger hur vi måste leva för att ta hand om vår jord. Låt oss bli goda exempel för varandra. Tillsammans kan vi förskjuta normerna. 

Har ni tips till mig om jag vill börja handla secondhand? 

  • Gå in på secondhandbutiker ofta och med ett öppet sinne. Otippade plagg kan vara guldkorn! 
  • Sök inspiration på vanliga butikskedjor och gå sedan in på begagnatmarknaden och leta snarlikt.  
  • Handla inte när du är stressad. Man fattar bättre beslut om man har tid i lugn och ro. 
  • Strunta i vad det står för storlek på klädesplagget. Prova och känn efter hur det känns. 
  • Är du minsta osäker på plagget i provhytten - köp inte.
  • Byt och låna kläder med andra: kanske har du en kompis med samma storlek som kan tänka sig att byta några plagg med dig emellanåt? Dra ihop kompisgänget och anordna en klädbytardag. 

Vad är fast fashion?

Fast fashion är en marknad som växer sig allt större och beskriver en affärsmodell där så många modekollektioner som möjligt kommer ut på marknaden så snabbt som möjligt. Leveranstiderna är korta och kollektionerna är baserade på de senaste trenderna som drivs av vad som är på modet hos influencers, kändisar och designers. De här modetrenderna imiteras sedan på kortast möjliga tid, produceras i låg kvalitet och till låga priser för att plaggen så snabbt som möjligt ska kunna bytas ut när nästa trend kommer. 
Fast fashions många nackdelar enligt Times Entertainment:  

  • Klimatpåverkan: Den snabba produktions- och konsumtionscykeln bidrar till överproduktion av kläder, vilket leder till överskott av avfall och föroreningar. Användningen av syntetiska material och kemiska färgämnen belastar miljön ytterligare.  
  • Dålig kvalité: För att hålla låga kostnader kompromissar varumärken med materialkvalitet och passform. 
  • Oetiska arbetsförhållanden: Trycket att producera snabbt och billigt leder ofta till att arbetare utsätts för hänsynslösa arbetsvillkor och undermåliga löner i fabriker, ofta i utvecklingsländer.  
  • Slit-och-släng-kultur: Det ständiga flödet av nya stilar och trender uppmuntrar till att vi köper mer än vi behöver, vilket leder till att kläder slängs och hamnar på soptippen. 

 
/Charlotte Nordin, kommunikatör