Vada kyrka

VADA SJÖKULLAR - JÄRNÅLDERSGRAVAR
I trakten kring Vada kyrka finns fornlämningar från bronsåldern. Nordost om kyrkan ligger ett hundratal järnåldersgravar, bland dem de tre ståtliga Sjökullarna. Genom bygden sträckte sig den så kallade Långhundraleden. Här fanns ett vadställe över farleden och efter det har kyrkan i socknen fått sitt namn. Vada var ett betydande maktcentrum under yngre järnåldern.

 

Vada kyrka byggdes troligen i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet som gårdskyrka till gården Vada och ersatte förmodligen en träkyrka. Av den ursprungliga stenkyrkan återstår nu långhusets mittparti. Koret var smalt med en halvrund absid och utvidgades i slutet av 1200-talet, då också sakristian tillkom. Kyrkan eldhärjades omkring år 1400 och reparationerna pågick långt in på 1400-talet. Dörren till sakristian är från slutet av 1400-talet och består av tre kraftiga furuplankor som hålls samman av två smidda järnband. 1697 brann kyrkan igen och därefter utvidgades långhuset åt väster. År 1821-1822 byggdes kyrkan om. De medeltida valven var spruckna och ersattes av ett putsat trätunnvalv och alla fönster fick rundbågig form. Av de medeltida kalkmålningarna, som täcker korvalvet, återstår endast fragment. Glasmålningen i fönstret ovanför altaret är från 1896 och omges av ett illusionsmålat draperi och två pilastrar från 1822. Predikstolen i renässansstil är troligen från första hälften av 1600-talet. På väggen intill finns målningar från 1822 – en sol och ett blått draperi med Gud Faders hand som sträcker fram lagens tavlor.

 

160 SITTPLATSER
Vada kyrka, som ligger 2 kilometer från tätorten Brottby, har cirka 160 sittplatser.

 

BOGÅRDSMUR OCH KLOCKSTAPEL
Bogårdsmuren som inhägnar kyrkogården, är troligen från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Klockstapeln utanför murens nordvästra hörn uppfördes under 1640-talet och renoveras för närvarande.