Kyrkan mitt i byn

Från gamla tidningsklipp plockar vi fram en del av historien. Genom att byta marken där Ljungbacken ligger och betala 30 000 kronor för mellanskillnaden förvärvade församlingen tomten i centrala Åkersberga. Lokalerna för kyrksalen på Storängsvägen sägs upp. Församlingstidningen Kyrkfönstret berättar om de gudstjänster som firas i det nya kapellet. Det är nattvard tisdagkväll och fredag morgon. Söndagar har kvällsgudstjänster och på lördagar är det dop och vigslar. Under veckorna har personalen morgonbön dessutom samlas syföreningen och lekskolan i kapellet.

Utseendet på klocktornet och kyrkbacken har ändrats under åren. 

I tornet hänger två klockor. Båda är märkta Åkersberga kyrkliga centrum. Den från 1970 bär texten ”Allt vad anda har love Herren. Halleluja! Ps 150:6. Det stora kyrkorummet som nu firar 40 år blev Åkersberga kyrka 1998. Inför millennieskiftet kom en ytterligare klocka på plats. Den minsta klockan hänger utanför lilla kapellet i personalkorridoren.

Himmel och jord. Arkitekten Lars Olof Torstensson ville att kyrkorummet skulle omsluta den som sökte sig dit. Golvet skulle vara så likt jord som möjligt och ljuset komma uppifrån så att det aldrig bländade. Stolar och deras placering har ändrats men i övrigt är det mesta sig likt sedan invigningen 1980.

Hur vi firar gudstjänst har ändrat sig många gånger. Här är ett axplock av agendor genom åren. Idag firar vi gudstjänst med eller utan nattvard. Vi kallar formen Mässa respektive Gudstjänst.

Läs mer om gudstjänster här >>

Dopet och nattvarden är mötesplatser mellan mig och Gud. Jag får ta emot Kristus själv i brödet och vinet. Dopet och dopets vatten bär löftet om Guds närvaro i liv och död och evighet. ”Jag är med dig alla dagar intill tidens slut.”

Som en omfamning av Gud. Lars Olof Torstensson, arkitekt, säger själv så här: ”Vid utformningen av Åkersberga kyrkliga centrum var målsättningen att uttrycka trygghet, ro och sanning. Alla val av åtgärder och material vid utformningen skall stödja målsättningen. Materialen skall vara äkta, sanna. Jag vill att kyrkobyggnadens yttre form skall visa vad slags verksamhet byggnaden är till för. Byggnaden skall påminna besökaren om att detta är en plats där man döper barn, där Guds ord förkunnas, där nattvard firas och där man upplever gemenskap.”

Korset av guldmosaik är skimrande, det flödar ut mot oss, 40 000 bitar förberedda i 500 moduler. Vid korsets fot finns ett skrin inmurat med ritningar, mynt och protokoll från 1980. Marika Jovinge skapade korset där tanken är att allt dras samman in mot korset.

I sakristian förvaras många saker. Varje högtid har sin särskilda liturgiska färg: vitt, violett/blått, grönt, rött och svart. De gröna används mest och är nu utslitna. En ny mässhake och övriga textilier i grönt är beställda. Broderierna hämtar motiv från korset och dopträdet.

Här finns också ett litet altare för bön och förberedelse inför mässa och gudstjänst.

Läs mer om kyrkoårets färger >>

Vi lämnar det förflutna åt Guds barmhärtighet, innesluter nuet i Guds kärlek och ber om beskydd och ledning inför framtiden. Gud: ge alla människor ett ljus i mörkret – en hand att hålla i – en framtid med dig.