Dödsboets pengar ska först och främst används till begravningen. Om pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven.
Begravningsavgiften täcker det viktigaste
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift till Skatteverket.
Det här ingår i begravningsavgiften:
- gravplats i 25 år
- transport av kistan (inom huvudmannens förvaltningsområde) till begravningsplats, och i förekommande fall till krematorium
- tillgång till församlingens kapell eller ceremonilokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler
- kremering
- gravsättning av kista eller urna.
Läs mer om begravningsavgiften
Medlemmar i Svenska kyrkan betalar också en kyrkoavgift (kyrkoskatten). Om den döde tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för
- präst från Svenska kyrkan
- begravningsgudstjänst
- församlingskyrka eller kapell
- kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
- processionsbärning av kistan, det vill säga att bära ut kistan och sänka ner den i graven.
Det är som regel bara medlemmar som begravs i Svenska kyrkan
Om den döde inte var medlem i Svenska kyrkan, kan man anta att hen inte ville ha en kyrklig begravning. Därför är grundregeln att personer som inte är medlemmar inte begravs i Svenska kyrkan. Man kan dock göra undantag om det finns särskilda skäl. Det är kyrkoherden i församlingen som tar beslutet, i samtal med de anhöriga.
Kostnader som dödsboet står för
Dödsboet betalar för de begravningskostnader som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgiften. Det kan handla om
- kista och eventuell urna
- svepning
- transport av kistan till bisättningslokal, det vill säga en lokal där kyrkan tar hand om kistan innan begravningen
- extra musik och sång
- dödsannons
- blommor
- förtäring vid begravning eller minnesstund
- gravsten
- bouppteckning
- begravningsbyrå.