Hietaniemi kyrka

Det var vacker träkyrka i en naturskön omgivning med närhet till älven och den historiska marknadsplatsen. Hietaniemi kyrkstuga används nu som tillfällig gudstjänstlokal i Hedenäset.

Kyrkobyggnader

Den första kyrkan byggdes redan 1617 på en udde i Torne älv och skulle betjäna församlingsborna på båda sidor om älven.

I oktober 1744 konstaterades att kyrkan av år 1617 var så förfallen att en ny måste byggas. Den nya kyrkan stod färdig 1746 och kunde invigas 1747. Arkitekt var den under denna tid välkände kyrkobyggaren och snidaren Johannes Biskop från Kronoby i Österbotten. Övertorneå kyrka och gamla kyrkan i Jokkmokk är bland annat verk av honom. Biskop har snidat kyrkans vackra predikstol och korskrank.

Vem som utfört de ursprungliga målningarna är ej bekant. Kyrkans timmerväggar försågs senare med ytter- och innerpanel.

Utvändigt målades kyrkan röd. Från 1892 till 1893 utfördes en grundlig restaurering. Ett nytt vapenhus tillkom mot väster, fyra nya fönster gjordes och de tidigare gjordes större. Predikstolen flyttades till koret och korskranket anslöts till denna. Altarrunden anslöts till korväggen och försågs med dörrar. Nya bänkar anskaffades. Golven försågs med mullbänk och värmekamin anskaffades efter diskussion, huruvida församlingen hade råd därmed.

Restaureringar av kyrkan utfördes 1930–1931 och 1943–1945. Vid den senare restaureringen installerades elektrisk uppvärmning.

Åren 1967–1973 företogs en grundligare restaurering. Ytterpanelen förnyades och kyrkan rödmålades efter att ha varit vitmålad troligen från 1893. Invändigt bortskrapades gammal behandling i väggar, tak och dörrar (juteväv från innertaket hade borttagits 1945).

År 1973 gjordes stora förändringar. Predikstolen flyttades tillbaka till dess ursprungliga plats, liksom korskranket, vilket blev fritt från predikstolen. Till en början godkändes ej denna uppställning av Riksantikvarieämbetet men bevis för denna uppställning skaffades från kyrkor i norra Finland, bland annat Paltamo.

Nya bänkar med dörrar anskaffades. I predikstolen, korskranket, altarrunden, altartavlainramningen och läktarbarriären framtogs ursprungliga målningar.

Konserveringsarbeten utfördes av Frithiof Ericsson med biträde av målarmästare Paulus Aili. Av takmålningar kunde framtagas Segerlammet rätt över altaret. Tavlan ovanför dörren till södra vapenhuset med motivet Nattvarden, är den tidigare altartavlan och ersattes av den nuvarande målad av J.A. Hedman, Uleåborg 1826. Prydnaden ovanför altartavlan, Tron, Hoppet och Kärleken har kommit till kyrkan med orgeln. Så också keruberna vid sidan av altaret och ängeln ovanför sakristiedörren.

Kyrkvärdsbänken till höger i koret är ursprunglig. Psalmnummertavlan med bänk intill högra korskranket är av äldre datum.

Predikstolstakets bibliska motiv är Yttersta domen, Matteusevangeliet 25:31 och flera följande verser. (Kristus kommer på himmelsens skyar med sin makts änglar, som stöter i basun och har segerkransen och segerpalmer i sina händer). 

På predikstolens södra sida är Kristus avbildad framträdande ur graven med sin makts spira i handen. På vänstra sidan går den uppståndne Kristus mellan de två lärjungarna på väg till Emmaus, förklarande skrifterna för dem: ”Var icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?” Solen med Jahve-namnet på hebreiska, symboliserar Gud som Fadern och Skaparen. Andens symbol, duvan, under predikstolstaket är från 1925.

Akantusväxten, symbolen för livet är avbildad på predikstol, korskrank och korpelare. Symbolen för anden såsom en eldslåga finns överst på korpelarna. Kormattan är komponerad av Brita Rehndal och tillverkad på Gammelstadens hemväveri. Den är en gåva av församlingsborna till kyrkans återinvigning 1973.

Vid gudstjänsten första söndagen i advent 1 december 2002, invigdes en ny kormatta, altarmatta samt antependium till Hietaniemi kyrka. Tillverkningen av textilierna har föranletts av en anonym donation och har utförts av Eva Hagström och Anders Landelius på initiativ av Astrid Kallioniemi och Doris Svahn.

Av kyrkans övriga inventarier kan nämnas två sammetsmässhakar med silverbroderier från 1700-talet (en röd och en svart). Ett gammalt mullställ av trä anses ha stort antikvärde. Oblatask i silver från 1780, kalk och vinkanna från 1850- talet. Av nyare inventarier i kyrkan kan nämnas en altarspets och två kalkdukar i näversöm utförda och skänkta av förutvarande barnmorskan Hanna Thomas.

Klockstapeln

Den resliga klockstapeln byggdes senare än kyrkan och blev färdig 1773, troligen efter ritningar av Johannes Biskop. Klockstapeln var byggd av kraftiga timmer och är 37 meter hög inklusive den 10 meter långa spiran. Ovan de stora portalerna fanns bibelord på finska. Troligen fanns i fälten målningar, utbytta 1933 och vitmålade. I nedre klockstapelsrummet fanns vackra takmålningar.

Klockstapelns kyrkklockor

Storklockan på vilken det stod: ”I stället för Hietaniemi församlings år 1729 gjutna större klocka, som tillfallit kejserliga ryska andelens invånare i Övertorneå är denna anskaffad år 1820. Gjuten af Gerhard Herner, Sthlm. Gloria Deo in exelsis.”

Mellanklockan, den s.k. Ryssklockan, gjuten 1686 av Michel Bader. År 1716 härjade ryssarna i dessa trakter av Tornedalen. När de drog sig tillbaka, medtog de församlingens kyrkklocka. Folk fantiserade att klockan gått genom isen ner på älvbottnen, där den ljöd vid vissa speciella tillfällen. 170 år senare får emellertid församlingsborna beskedet att klockan hänger i Strelna slottskapell vid Sankt Petersburg. Församlingens styrande gör en hövlig anhållan genom landshövdingen till storfursten Konstantin Nikolajevitj, att få köpa tillbaka klockan.

I juli 1885 kommer en försändelse per båt till Haparanda och vidare till Hietaniemi. I försändelsen ligger klockan, omvirad av blommor som en gåva av storfursten.

Lillklockan, gjuten av Joh. A. Beckman och på den stod:

”Jag är hitkommen uti Norden
Står nu uti Hietaniemi jorden
Till den ända jag skall ropa
Församlingsmedlemmarna tillhopa
Herren sin Gud till att lofva
För dess mångfaldig nådegåfva.”