Lyssna

Övertorneå kyrka

Centralortens kyrka har anor från 1600-talet. Alla vackra målningar och skulpturer ger våra sinnen en upplevelse vi minns, för att inte tala om orgeln som skänker en fröjd för både örat och ögat. 

Historik

Särkilax kapell

Så hette den första kyrkan i Övertorneå. Kapellet omnämns första gången 1482 i ett förläningsbrev till ärkebiskop Jacob Ulfsson. År 1615 var vårfloden och islossningen ovanligt kraftig och tog med sig den gamla helgedomen med sin dyrbara utrustning.

1600-talskyrkan

En ny kyrka uppfördes på säkrare plats vid foten av berget Särkivaara (kyrkans nuvarande plats) 1615–1617.

År 1717 plundrades kyrkan av ryska kosacker. Dessa tog med sig kyrkklockan och andra värdesaker. Den 76-årige kyrkoherden Johannes Tornberg försökte förhindra kosackernas avsikter, men blev så svårt misshandlad med sin egen käpp av ryssarna att han två dagar senare avled. Käppen förvaras ännu i sakristian.

Den nuvarande kyrkan

Under åren 1735–1437 ombyggdes och utvidgades den gamla kyrkan till en korskyrka. Ombyggnaden och den konstnärliga utformningen gjordes under ledning av den skicklige kyrkobyggaren Hans Gabrielsson Biskop, från Kronoby i Österbotten. Läktarna i korsarmarna tillkom 1776 och utsmyckades med målningar.

Åren 1899–1903 utfördes restaurering i kyrkan, då koret fick en mellanvägg med altartavla. Mellanväggen togs bort 1935, men uppsattes på nytt vid restaureringen 1969–1971. Vid den förra restaureringen försågs orgelläktarens barriär med målningar.

Övertorneå kyrka är en av de bäst bevarade 1700-talskyrkorna i norra Sverige och Finland. Inga genomgripande förändringar har gjorts sedan kyrkans tillkomst. Dessutom har man vid den senaste restaureringen försökt så långt som möjligt återknyta till 1700-talets stil och färgsättning.

Klockstapeln

Den nuvarande klockstapeln byggdes 1763. År 1768 försågs den med de för västeuropeiska förhållanden mycket ovanliga utvändiga målningarna.
Klockstapeln vid Övertorneå kyrka, Matarengi.

Klockstapeln vid Övertorneå kyrka, Matarengi.

Foto: Jonas Simu

Altartavlan

Altartavlan, som föreställer kvinnorna vid Kristi grav, är målad av Karl Tirén 1903 efter en målning i Molde kyrka i Norge av Axel Enders. Målningarna vid södra läktarväggen har tidigare tjänstgjort som altarbilder.

Del av koret i Övertorneå kyrka: altare, altarring med knäfall, altaruppsats med altartavla, del av kormatta.

Foto: Jonas Simu

Predikstolen

Predikstolen och korskranket förfärdigades 1737 av träsnidaren och byggmästaren Hans Gabrielsson Biskop.

Predikstol, altartavla och korskrank i Övertorneå kyrka, Matarengi.

Foto: Jonas Simu

Skulpturer

Till Övertorneå kyrkas skatter hör de senmedeltida träskulpturer, som enligt traditionen ärkebiskop Jacob Ulfsson omkring år 1500 skänkte sin nordliga kyrka. Skulpturerna anses härröra från Uppsala domkyrka.

Då Särkilax kyrka raserades av vårfloden 1615 följde bilderna med strömmen söderut, men sköljdes tämligen välbevarade upp på land och kunde så småningom placeras i den nya kyrkan. Den förnämsta av de medeltida skulpturerna är Skyddsmantelmadonnan.

Orgeln i Övertorneå kyrka

Orgeln i Övertorneå kyrka är ett av vårt lands märkligaste kulturminnen. Den byggdes ursprungligen för Tyska kyrkan i Stockholm (Sankta Gertruds kyrka) år 1609. Den användes flitigt, vårdades väl, byggdes till stegvis och förbättrades ljudmässigt i flera omgångar.

Trots all omsorg, ansågs orgeln ändå ha gjort sitt och 1774 tog kyrkorådet beslut om att anskaffa en ny orgel. År 1777 nedtogs orgeln av orgelbyggarna Olof Schwan och Mattias Swahlberg.

En sällsam händelsekedja ledde till att orgeln hamnade i Övertorneå i stället för att kasseras. År 1779 var den enligt räkenskapsboken såld till Övertorneå församling för 250 riksdaler banco. Det blev en äventyrlig resa för orgeln från Stockholm till Övertorneå.

Redan 1780 kunde dock Swahlberg sätta upp huvudverket och öververket i Övertorneå kyrka och året därpå ryggpositivet i Hietaniemi kyrka. Det är oklart om det ursprungliga pedalverket överhuvudtaget kom med i transporten från Stockholm.

Sedan dess har orgeln varit föremål för ett antal större och mindre restaureringar och omdisponeringar. Nu senast i samband med det stora Övertorneåprojektet 1991-1999. Då återställdes orgeln i det skick den hade då den sattes upp här 1780. Återinvigning av orgeln förrättades av biskop Rune Backlund den 10 april 1999.  

Ett nytt pedalverk tillkom vid orgelrestaureringen 1969–1971 och byttes ut vid 1999 års restaurering.

År 1997 byggdes en replika av Övertorneå-Hietanemi-orgeln till Norrfjärdens kyrka och sju år senare d.v.s. 2004 byggdes en ytterligare kopia som installerades i Tyska kyrkan i Stockholm. Arbetena utfördes av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad.
Orgelfasaden i Övertorneå kyrka. Den köptes år 1779 från Tyska kyrkan i Stockholm, där den stått sedan början av 1600-talet.

Foto: Luleå stift

Orgelns disposition

Huvudverk

Quintadena 16' 
Principal 8' 
Flachflöjt 8' 
Gedackt 8' 
Octava 4' 
Spitzflöt 4' 
Quinta 3' 
Octava 2' 
Mixtur 3 chor 
Cymbel 2 chor (ny 1999) 
Trompet 8' (ny 1999); 

Öververk

Gedackt 8' 
Octava 4' 
Quinta 3' 
Octava 2' 
Octava  1' 
Scharf 2 fach  
Vox Humana 8' (ny 1999);

Pedalverk

Under Bass 16' (ny 1999) 
Gedackter Bass 8'  (ny 1999) 
Octava Bass 4'  (ny 1999) 
Posaunen Bass 16'  (ny 1999) 
Trommeten Bass 8'  (ny 1999) 
Dulsian Bass   8'  (ny 1999) 
Corneten Bass 4'  (ny 1999) 
Fågelsång  (ny 1999).

Tonomfång

Manualerna: C–c''' 
Pedalen: C–d'.

Koppel

Öververk/Huvudverk,
Huvudverk/Pedal,
Öververk/Pedal.

Stämning

Korton, a' = 467 Hz.

Temperering

Werckmeister III.