När du bygger ett hus och grunden är lagd så ska reglarna upp. Reglarna är stommen, det bärande, husets skelett man så vill. Men då reglarna väl är på plats så täcks de snart av isolering och väggar. Husets reglar är därför inget man lägger märke till när huset väl är färdigt. Men dom finns där, utan reglarna skulle huset rasa samman. Huset kanske ändras, målas om, nytt tak läggs men troligtvis så kommer reglarna bestå hela husets livslängd. Huset lutar sig mot och står upprätt för att denna inre trästomme håller ställningarna.
Tidigt i klostrens historia uppfördes något som kallas för regel. Då talar vi inte om byggreglar för att bygga klostren utan en slags ordning för livet självt. Det kan ju låta lite torrt och tråkigt att följa en regel. Men tanken om en gemensam ordning och ett förhållningssätt som gällde för dom som ingick i klostrets gemenskap skapade en trygghet och en vila. Alla följde samma regel och möttes regelbundet till bön och gudstjänst. I klostret finns även arbetet som en lika viktig del av det livet som gudstjänsten och det ena är inte bättre än det andra. Både bön och arbete är tänkta att leda oss närmre Gud.
Lite så tänker jag om kyrkan och gudstjänsten, det är som en regel, både byggregel och klosterregel. Kyrkan bär och ger en god ordning för mitt liv. För att må bra vill jag ha en uppgift, ett arbete. Men jag behöver också ha en rastplats, en depå för att landa och bara vara. I kyrkorna runtom i världen firas gudstjänst varje söndag. Det är festdagen och vilodagen. När Gud skapat människan så lade Gud direkt in en vilodag i schemat. Den sjunde dagen är därför vilodagen. Kanske visste Gud att vi behövde lära oss att prioritera vilan och gemenskapen med Gud. Livet rullar som bekant på och vi är många som känner att vi fastnar i det så kallade ekorrhjulet. Det är lätt att bara köra på. Därför behöver vi reglar, ordningar som vi liksom hänger upp livet på. En hållplats inplanerad i almanackan varje vecka där vi kan komma som vi är och bara ta emot.
Gudstjänsten finns där för oss, för dig och för mig. Gudstjänster firas varje söndag, vecka efter vecka, år efter år, världen över. Det är en rytm, en regel att bygga sitt liv kring. Dit kan jag komma med allt det som är jag. Med alla mina känslor, alla mina tankar och alla mina erfarenheter. Sitta ner, andas och ta emot. Utan motprestation. En plats där jag tillsammans med dom andra i kyrkan kan få dela livet och tron. Jag blir en del av något större. En gemenskap där jag får höra hemma. En plats där jag vet att jag hör till. Att gå på gudstjänst är en god regel att hålla fast vid. Precis som husets reglar bär den genom livets alla säsonger och skiftningar. Gudstjänsten inbjuder oss till vila och fest varje söndag. Välkommen du med.
/Jennie Hallgren, teolog