Bakgrund
Pitebygdens första kyrka låg cirka 7 kilometer upp efter Pite Älv, vid en plats i Långnäs som kallas Kyrkbyn. Där fanns redan på 1300-talet en handelsplats med bebyggelse som varit föremål för arkeologiska utgrävningar.
Landhöjningen, som vid kusten i norr är cirka 8 mm/år, förstörde den gamla hamnen och folket flyttade därför till nuvarande Öjebyn som 1621 fick stadsrättigheter och Piteå stad grundades.
År 1666 blev hela staden med undantag för kyrkan ödelagd av en stor brand.
Vid den tiden hade också denna hamn blivit för grund och man flyttade därför staden Piteå till Piteälvens mynning där den än idag ligger.
Byggnationer av Öjeby kyrka
Byggnationer av Öjeby kyrka inleddes omkring 1500. Vid mitten av 1700-talet hade församlingen vuxit så mycket att kyrkobesökarna inte fick plats i bänkarna och de sju läktarna. Därför revs vapenhuset och de båda korsarmarna byggdes till. Vad gäller interiören under 1700-talets mitt bevarades de tre medeltida valven i kyrkans gamla del. Nya direktiv gjorde gällande att endast ett valv skulle uppföras i vardera korsarm. Dessa utformades som kryssvalv, till skillnad från de medeltida och befintliga stjärnvalven.
Vid utbyggnaden kom klocktornet att hamna snett i förhållande till södra korsarmen. Tornet är äldre än kyrkan. Det användes tidigare som stiglucka i kyrkogårdsmuren.
Altaret
Altaret flyttades 1811 från östra skeppet till nuvarande plats i sydost för att öka synligheten. Altaruppsatsen föreställer Jesus seger över döden och är snidad i Stockholm 1704 av hovsnidare Caspar Schröder. Stilen är svensk barock med en kristusstaty och två änglar som verkar stå i kraftigt blåsväder. Under altarbilden finns en nattvardsmålning.
Predikstolen
Predikstolen från 1706 är dekorerad av Nils Jacobsson Fluur från Anundsjö, Ångermanland. Predikstolen visar på en renässansstil. Fluur fick i uppdrag att göra en modernisering av den befintliga predikstolen från 1648, ett överkläde av mer dekorativa former. Fluur har även snidat predikstolarna i Piteå kyrka och i Torne och Gammelstads kyrkor.
Orgeln
Den vackra orgelfasaden från 1874 döljer ett orgelverk från 1998 byggt av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. Orgeln har 27 stämmor och 1 000 fria kombinationer. Klangen bygger på romantikens grunder. Tanken är att orgeln ska ljuda på samma sätt som den gamla från 1874. År 2009 utökades orgeln med en högtryckstuba.
Minnestavlor
På väggarna i koret hänger två minnestavlor med ramar snidade av Nils Jacobsson Fluur. Den ena tavlan handlar om Uppsala möte 1593 som beslöt att Svenska kyrkan skulle tillhöra den Evangelisk-Lutherska tron. Ordförande vid detta historiska möte var Piteåsonen Nicolaus Bothniensis vars hemförsamling var just Piteå landsförsamling.
Den andra tavlan hyllar Karl XII:s seger vid Narva den 20 november 1700.
Antependiet
I västra korsarmen finns ett broderi från 1589, som tidigare tjänstgjort som antependium. Det är broderat i svart vadmal med figurbroderi i växtfärgat ullgarn och förgylld läderremsa.
Tekniken, dubbel läggsöm och den förgyllda läderremsan som kantar alla figurerna, har medeltida tradition. Ett exempel med liknande teknik är den berömda Bayeux-tapeten från 1000-talets slut. Detta broderi är en unik företeelse i vårt land.
Solanderstenen
En intressant gravsten finns på väggen i norra korsarmen. Den tillhörde prosten och kyrkoherden Daniel Solander. Hans sonson, naturvetenskapsmannen Daniel Solander, blev först Carl von Linnés främste elev och därefter upptäcktsresande tillsammans med James Cook på dennes världsomseglingar till Australien och Nya Zeeland. Daniel Solander själv ligger begravd i London.
Nedanför S:t Mary (gamla Kyrkstadsmuseet på Sockengränd), där födelsehemmet Kaplansgården låg, finns en minnespark över den store vetenskapsmannen.
