Förvaltningsberättelse

Rapporten, som sammanställs av ekonomi- och finansavdelningen på nationell nivå, är en del av kyrkostyrelsens tillsyn och beskriver hållbarheten i förvaltningen utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala värden.

Året i siffror 

• Årets resultat: 1 088 miljoner kronor
• Produktiv skogsmark: 404 000 hektar
• Frivilligt naturvårdsavsatt skogsmark: 46 000 hektar (11 %)
• Jordbruksmark: 46 000 hektar
• Marknadsvärde på förvaltade fonder: 4,5 miljarder kronor

Året i korthet

Omvärldsbevakning – virkesmarknad

Den positiva prisutvecklingen för såväl timmer, massaved som bränslesortiment har fortsatt trots att marknaderna för industrins produkter såsom trävaror och pappersmassa försämrades påtagligt, om än från mycket höga nivåer. De senaste årens prisuppgång innebär att virkespriset är på de högsta nivåerna sedan åtminstone 70-talet. Virkesmarknaden skiljer sig relativt mycket beroende på region. Sedan lång tid tillbaka är virkespriserna högre i södra Sverige och prisskillnaderna mellan den norra och den södra delen av Sverige bedöms ha ökat ytterligare under året. Bakgrunden till prisutvecklingen är dels rekordhög efterfrågan på virke, dels att arealen skogsmark tillgänglig för virkesproduktion minskat betydligt sedan början av 90-talet då allt större arealer skogsmark undantagits från skogsbruk för naturvårdsändamål. Den svaga svenska kronan har därtill lett till att svenska produkter kan köpas in till ett lägre pris utomlands.

Omvärldsbevakning – lagar och regler

Den skogsproposition som regeringen presenterade i slutet av 2021 (2021:22:58, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund) resulterade i flera regeringsuppdrag varav några har del- eller slutrapporterats under 2023. Samtidigt har en ny skogsutredning (2024:16 En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs) med fokus på konkurrenskraft och tillväxt i skogen aviserats under 2023 och ska slutredovisas i augusti 2025. EU har under året förhandlat och beslutat om en rad lagar inom ramen för EU:s ”gröna giv”, vilka förväntas påverka skogsbruket. Vidare har den nationella rättsutvecklingen inneburit att debatten kring artskyddsfrågor och skog varit intensiv.

Utredning om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk

Kyrkostyrelsen fick under 2021 i uppdrag av kyrkomötet att utreda hur förvaltningen av prästlönetillgångar ska bedrivas för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt. Utredningen, som inleddes i april 2023, har under hösten 2023 gjort besök hos de stiftsvisa förvaltningarna. I samband med kyrkostyrelsens samråd med stiften i november 2023 lämnade utredaren en redovisning av det pågående utredningsarbetet.

Uppdrag, förvaltningsorganisation och uppföljning 

En hållbar förvaltning av tillgångarna förutsätter ett kontinuerligt arbete med att integrera miljömässiga, sociala, ekonomiska och andliga värden i förvaltningen. Det är reglerat i lag att tillgångarna förvaltas av Svenska kyrkan där Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, i sin tur har delegerat förvaltningsuppdraget till de tretton stiften. Kyrkomötet har också delegerat till kyrkostyrelsen att utöva tillsyn över stiftens förvaltning av tillgångarna. Det sker bland annat genom att kyrkostyrelsen sammanställer en årlig tillsynsrapport över stiftens förvaltning av tillgångarna och kan ge råd och stöd avseende förvaltningen. Kyrkostyrelsen kallar också till ett årligt samråd mellan stiften och styrelsen om förvaltningen av tillgångarna. 

Under 2023 års samråd redovisades:

• Delbetänkande om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk. 
• Status på projektet Storskaliga solkraftsparker.
• Utvecklingen av marknaden för kolkrediter inom skogssektorn. 
• Utfallet av 2022 års förvaltning av PLT.
• Svenska kyrkans ekonomiska förutsättningar och ställning. 

Resultat, avkastning, utdelning 2023 

Tillgångarna består till största delen av skogsmark, men en betydande del utgörs också av jordbruksmark och fondkapital.

Årets resultat, efter värdesäkring av tillgångarnas kapital mot inflationen, uppgick till 689 miljoner kronor 2023 och har under de senaste tio åren utvecklats enligt diagrammet nedan.

Resultatet varierar således en hel del mellan åren, vilket bland annat beror på utvecklingen av virkespriser, utvecklingen på aktiemarknaden och utvecklingen på jordbruksarrendenas priser.

Större delen av årets utdelningsbara resultat från tillgångarna lämnar stiften varje år som utdelning till andelsägande församlingar och pastorat och till Svenska kyrkans nationella nivå som del i utjämningssystemet.  Utdelningen till församlingar och pastorat (50%) används till att bidra till Svenska kyrkans förkunnelse inom den kyrkliga verksamheten. Den del av utdelningen som utgör del i utjämningssystemet (50%) används till att bidra till att Svenska kyrkan kan hålla en rikstäckande verksamhet. Under 2024 lämnade stiften en total utdelning om 523 miljoner kronor på basis av 2023 års förvaltningsresultat. Diagrammet nedan visar hur mycket som delats ut från tillgångarnas förvaltning under de 10 senaste åren.

Stiften använder en mindre del av den utdelningsbara vinsten som utdelningsreserv i syfte att hålla en jämnare utdelningsnivå mellan åren än vad som framgår av det årsvisa utdelningsbara resultatet.

Hållbarhetsarbetet under året 

Hållbarhetsarbetet inom förvaltningarna inkluderar alla verksamhetsgrenarna och pågår kontinuerligt. Under hösten 2023 lades grunden för att kunna ta fram en gemensam hållbarhetsrapport som följer gängse standard. Arbetet görs gemensamt av förvaltningarna med stöd från Svenska kyrkans nationella nivå och en hållbarhetskonsult. En risk- och väsentlighetsanalys som baserar sig på den EU-standard för hållbarhetsrapportering som tagits fram för direktivet om hållbarhetsredovisning (CSRD) har tagits fram och ett ramverk för själva rapporteringen tagits fram. Avsikten är att upprätta en första hållbarhetsrapport för 2024 för att sedan årligen vidareutveckla rapporten. 

PLT-förvaltningarna omfattas inte av ovan nämnda direktiv, det vill säga de är inte rapporteringsskyldiga enligt direktivet, men använder sig av direktivets begreppsapparat och metod för att upprätta en hållbarhetsrapportering avseende PLT.

Medverkan i Svenska kyrkans färdplan för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att Svenska kyrkan ska minska sin egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. 

Målområdet Förvaltning av skog och mark utgör prästlönetillgångarnas bidrag till färdplanen. Ett generellt mål är att samtliga åtgärder för klimatnyttan ska balanseras mot biologiska, ekonomiska, sociala och andliga värden. Läs mer om detta.  

Skogsbruk

I arbetet med att ta fram en gemensam metod för redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser har Skogforsk på uppdrag av prästlönetillgångarna tagit fram rapporten ”Stiftens skogar och skogsbruk ur klimatperspektiv” Rapporten redovisar beräknat kolförråd och årliga nettoflöden av kol för stiftens skogar enligt rådande skötselmetoder. 

Prästlönetillgångarna arbetar vidare med nya mål för andra etappen av Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Målet för skogsbruket är att sträva efter fossilfrihet i skötsel och transporter, respektive att tillvarata den brukade skogens produktionspotential för ökad klimatnytta på kort och lång sikt. 

Fossilfritt jordbruk 

Arealen jordbruksmark är störst i de södra stiften. All mark är utarrenderad och PLT bedriver ingen jordbruksverksamhet i egen regi. För färdplanens etappmål som rör jordbruket har en uppföljning för 2023 gjorts rörande påverkan på jordbrukets inriktning vid nya gårdsarrenden. Där nyupplåtelse har skett har förvaltningarna, där så är möjligt, verkat för ekologiska jordbruksmetoder och fossilfritt brukande. Förvaltningar med större arealer jordbruksmark har genomfört aktiviteter eller på andra sätt verkat för forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte eller gemensamma projekt för arrendatorer. 

Förnybar energiproduktion 

Prästlönetillgångarna producerar, alternativt bidrar till produktion av, förnybar energi på flera olika sätt. Under 2023 bidrog man till en produktion av förnybar energi i form av vindkraft, vattenkraft, solenergi samt bioenergi (brännved och grot) om 1,04 TWh (0,85 TWh året innan) genom utarrendering av mark eller produktion i egen regi Den totala produktionen av förnybar energi på prästlönetillgångarnas mark ökade därmed med 22 procent under 2023. Uttryckt i produktionsenheter stod vindkraften för mer än hälften av den totala produktionsökningen om 0,19 TWh, medan produktionen av bioenergi ökade mest uttryckt i procent (67 procent). Av den totala produktionen bidrog vindkraften med 79 (83) procent, vattenkraften med 5 (6) procent och bioenergi med 15 (11) procent. Produktionen av vindkraft, vattenkraft och solenergi i Sverige som helhet minskade däremot något till 103 TWh (105 TWh 2022) under 2023, där produktionen från vattenkraft minskade medan solkraften ökade.  

Diagrammet nedan visar hur produktionen av förnybar energi utvecklats sedan 2016 på prästlönetillgångarnas mark. 

Certifierat skogsbruk

Att certifiera sitt skogsbruk är ett sätt att på frivillig väg visa marknad och allmänhet att den egna skogen brukas på ett hållbart sätt med god balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska delar.

Alla stiftsvisa förvaltningar är certifierade, antingen genom FSC® (Forest Stewardship Council®), PEFC eller båda systemen. De flesta av stiften har sin certifiering via Stiftens Egendomsförvaltningars Förening, STEF, (licensnummer FSC-C014110, PEFC/05-22-17) medan några har hela eller delar av sin certifiering via Södra Skogsägarnas certifieringsparaply (licensnummer FSC-C014930, PEFC/05-22-11).
STEF:s ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 och besår av gemensamma rutiner, handledningar, skötselhandbok, uppföljningar och miljömål.
Under 2023 tog de två norra stiften beslut om att certifiera sig enligt FSC® via STEF:s FSC-certifikat och det väntas bli klart 2024/2025.

Genom att arbeta med skogsbrukscertifiering kan arbete med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ske på ett systematiskt sätt. 

Aktuella standarder och mer information om certifieringssystemen finns på respektive certifieringssystems hemsida. 

Kontroller och uppföljning av verksamheten sker på flera sätt:

• Extern revision: Varje år granskar en oberoende certifierare, DNV, hur väl standarden efterlevs. Revisionen kontrollerar både arbetet i skogen och arbetet med dokumentationen.
• Intern revision: Genomförs årligen med samma upplägg som den externa revisionen. Den utförs av utbildade tjänstemän som är väl insatta i standarderna och oberoende av det stift som granskas.
• Uppföljning av slutavverkningstrakter: Sedan 2012 utför Hushållningssällskapet årliga uppföljningar baserade på certifieringskrav och skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn.
• Egenuppföljningar: Olika åtgärder som gallring, röjning, vägbyggnation, arbetsmiljö i fält och plantering följs upp med både gemensamma och stiftsspecifika metoder.

Resultatet av alla kontroller och uppföljningar används för att kontinuerligt förbättra rutiner och arbetssätt.

Arbetet med naturvård och biologisk mångfald sker på flera olika sätt, både i det stora och det lilla. Utöver den generella hänsyn som alltid lämnas vid skogsbruksåtgärder kan det ibland behövas anpassningar i brukandet till exempel med olika former av hyggesfria metoder. De finaste områdena sparas och finns antingen som frivilliga avsättningar eller ingår i olika former av formella skydd.

Skogen är också en viktig plats för de människor som vistas och verkar i den, och förvaltningen har många leder, skolskogar och elljusspår, framför allt på fastigheter som ligger nära samhällen. Skogen är också en arbetsplats, och förvaltningarna strävar efter att använda lokala entreprenörer. Det är viktigt att både egen och inhyrd personal har goda arbetsvillkor och möjligheter till kompetensutveckling. I de delar av landet där rennäring bedrivs är hänsyn till rennäringen central, och markförvaltning och skogsbruk är viktiga delar i arbetet med Svenska kyrkans försoningsprocess med det samiska folket. 

Läs mer om Svenska kyrkans arbete med Hållbar utveckling