Rogberga kyrka
Skövlad, satt i brand och "vådeld" - ja, Rogberga kyrka är en kyrka som varit med om mycket sedan den ursprungligen uppfördes någon gång under medeltiden.
Rogberga nya kyrka invigdes den 22 augusti 1869 efter drygt fyra års arbete. Tjugoett år efter det att prosten David Sjöström väckt tanken på en ny kyrka, då han insåg att den gamla blivit för liten för socknens behov. Beslut om kyrkbygget togs dock inte förrän år 1854 och först under försommaren år 1865 påbörjades byggandet av den nya kyrkan.
Den gamla kyrkan från medeltiden låg på samma kyrkplats, något söder om den nya. När denna kyrka byggdes vet ingen med säkerhet men sannolikt uppfördes den första lilla stenkyrkan redan på 1100- eller 1200-talet. Troligtvis föregicks stenkyrkan av en liten träkyrka, en så kallad stavkyrka.
Man är tämligen förvissad om att bygdens centrum var beläget där den första kyrkan kom att byggas redan på vikingatiden. Detta styrks av de arkeologiska fynd som gjorts vid utgrävningar i Bogla, öster om kyrkan, år 2002 och 2003. Man har bland annat funnit mycket tidiga kristna gravar.
Runstenen framför kyrkan med texten "Kettil reste denna kummel över sin morbror Val" är från sen vikingatid, den så kallade missionstiden. Runstenen står dock inte på sin ursprungliga plats.
Under nordiska sjuårskriget år 1567, liksom år 1612, härjade danskarna i dessa trakter. Kyrkan skövlades och brändes och drabbades dessutom av "vådeld" år 1642.
Med hjälp av "rundeliga sammanskott" från närgränsande församlingar återuppbyggdes dock kyrkan och tjänade församlingen tills den revs år 1867.
Den nya kyrkan är en stor ljus kyrka, typisk för sin tid, uppförd i sten från ägorna vid Stora Västansjö. Tornet är uppfört av murtegel från Riddersbergs tegelbruk och kyrkan var då, liksom nu, vitkalkad.
Under de första tjugofyra åren fanns ingen anordning för uppvärmning i kyrkan men år 1893 insattes två större kaminer. 1967 byttes dessa ut till ett värmesystem med lågtrycksånga. Sedan sommaren 2004 är ytjordvärme installerad i kyrkan.
Under sin nästan 140-åriga tillvaro har kyrkan renoverats flera gånger. Den första större renoveringen ägde rum 1909 och därefter 1937, 1968, 1992 och senast år 2000, då en fullständig yttre renovering ägde rum (yttertaket undantaget).
Kyrkans förnämsta prydnad är altartavlan "Uppståndelsen" som är målad av professor Mårten Vinge. Tavlan skänktes till invigningen år 1869 av ryttmästarinnan Augusta Ribbing på Riddersberg.
Under åren har många av inventarierna från gamla kyrkan, som den gången ställdes åt sidan, åter tagits i bruk.
Altaruppsatsen från år 1668 är numera upphängd på södra väggen i långhuset liksom krucifixet från 1600-talet.
Predikstolen, förfärdigad år 1660 av Johannes Vern i Jönköping, används åter för sitt ursrungliga ändamål. Den kompletterades i början av 1700-talet med fem statyetter, Salvatot Mundi (=Världens Frälsare), Johannes, Judas, Jakob och Petrus.
Dopfunten, från mitten av 1600-talet i ek och furu, förvarades under många år på Länsmuseet i Jönköping men återbördades till kyrkan vid 100-årsjubileet och togs åter i bruk.
Golvklockan har ett så kallat åtta-dagarsverk från 1800-talet men själva klockan är betydligt äldre.
Orgeln, en Magnussonorgel, med 21 stämmor, ersatte år 1937 en äldre orgel. Kororgeln invigdes år 1995 och är byggd av Västbo Orgelbyggeri i Långaryd.
Vad gäller inventarier kan nämnas den stora kormattan från "Ateljé Tre Bäckar" i Varnhem, Västergötland. Beskrivning över mattan finns i koret.
Kyrkklockorna:
Storklockan är vid brädden 105 centimeter i diameter och väger 708.5 kilo. Runt halsen finns bland annat följande inskription: "Guds namn til ähra och Rogberga församblingh til prydna är thenna klåcka på församblingens egen bekostnat in maio anno 1680 guten..."
Mellanklockan, som är från 1651 och den äldsta av de tre, är omgjuten flera gånger. Efter sista omgjutningen fick den bland annat följande inskription: "År 1830 är denna klocka omgjuten af E.Lundquist i Jönköping på kyrkans samt förstorad på församlingens bekostnad." Lillklockan, som vid brädden har en diameter av 73 centimeter och är 56 centimeter hög, har bland annat följande inskription: "Guds namn til ähra och Rågberga församlings nytta ähr denna klåcka af asessor i Kongl.May. Hofrät Herr Anders Stiernklo, Cornetten H.Hakon Ridderstål, Kyrkioherden H.Zacharias Hornaeus, Audituren H.Lars Palander, Befalnisman H.Johan Ståhl och de övrige inbyggarne bestält och guten i Stockholm av Gerhardt Meyer åhr 1702."
Mera om Rogberga kyrkas och församlingens historia finns att läsa i jubilumsskriften "Rogberga kyrka 100 år". Skriften finns att köpa i kyrkan.