Om Kareby kyrka

Kareby församling

Kareby är en gammal bygd som finns omnämnd redan i de isländska sagorna, då under namnet Viken. Bygden kristnades under 1100-talet. På Karebyslättens nordvästra del ligger Kareby kyrka. Kareby socken är omnämnd första gången 1388 i en handling där det framgår att kyrkan är invigd den 30 mars, dock är året för invigningen okänt. Kyrkan byggdes under 1100-talet som en typisk medeltidskyrka vars skyddshelgon var Sankta Maria. De lätt inåt-lutande murarna på kyrkan visar på att den är gammal.

Kareby var en självständig församling fram till reformationen c:a 1540 då ett prästagälle bildades tillsammans med Romelanda, med Kareby som huvudkyrka. Sedan år 1632 har kyrkoherden varit bosatt i Romelanda medan Kareby prästgård fungerat som bostad åt hjälppräst eller varit änkesäte. Numera ingår Kareby församling i Romelanda pastorat tillsammans med Romelanda församling.

Kareby församling har sitt centrum i söndagens gudstjänst. Här finns en långvarig kyrklig tradition som vi vill förvalta och göra relevant för människor idag. Församlingens uppgift är att inbjuda människor till en relation med Jesus Kristus och utrusta dem till lärjungar. Förutom gudstjänsten kan man finna gemenskap i olika sammanhang och grupper i församlingen.

Kyrkorummet

De äldsta delarna, som är bevarade från 1100-talet, är västra gavelmuren och delar av långhusets norra och södra väggar. Från början var kyrkan uppförd i romansk stil där långhuset var 13 m och koret var lägre och smalare än långhuset. Den är traditionsenligt belägen med koret i öster och tornet i väster.

År 1672 förlängdes kyrkan och under 1730-talet utfördes en rad reparationer eftersom kyrkan var på väg att förfalla. Triumfbågen revs och ett valv byggdes år 1738 av snickaren Erich Ahlquist. Samtidigt gjordes fönstren på båda sidor av långhuset större. Från början hade kyrkan små fönster åt söder och inga alls åt norr eftersom man trodde att de onda makterna kom från det hållet. De fönster som finns nu är från 1855.

Renoveringar

Renoveringar och reparationer har utförts i kyrkan åren 1896, 1941, 1979, 1981 samt 2019. Det anses att kyrkan genom 1941 års renovering återfick de skönhetsvärden som gått förlorade vid tidigare restaureringar. Då installerades även värmeledning och elektrisk belysning. År 1980 gjorde konservator Karl Gutjhar en omsorgsfull restaurering och konservering av altaruppsats och predikstol liksom av samtliga konstverk i kyrkan.

2019 konserverades både innertaket och fasta och lösa inventarier som predikstol, altartavla, två tavlor på vardera söder- och norrväggen, skrank vid predikstol, läktarbarriär, tak under läktaren, votivskepp och Series pastorum. Detta inbegriper bland annat rengöring, fästning av färg och retuschering.

Många timmar lades på att konservera predikstolen bland annat med att avlägsna fler lager fernissa.

Innertaket

1751 fick målaren Lars Holm (Laurentz Hollm) från Göteborg det stora uppdraget att dekorera kyrkans innertak. Över koret är Treenigheten avbildad, över långhuset yttersta domen med Kristus som världsdomare samt över läktaren helvetet med de fördömda.

Som en ram längst ner på takvalvets långsidor har Holm målat 7 (ursprungligen 8) scener ur Bibeln. På norrsidan ur Gamla Testamentet (GT) och åt söder ur Nya Testamentet (NT). De verkar hänga ihop som par. Närmast tornet ser vi på norrsidan Syndafallet medan målningen mittemot på södersidan gått förlorad genom att ett fönster öppnats upp på läktaren. Därefter kommer på norrsidan Moses som fick lagen mittemot Kristus med segerfanan som fullbordar lagen. Nästa bild-par är Elias himmelsfärd och Kristi förklaring, två tillfällen då himlen syntes öppen. Det fjärde bildparet skildrar två lidande rättfärdiga, Job i GT och Lasarus i NT.

Vid restaureringen 2019 belystes innertaket med ledlister för att få ett jämnt ljus på alla målningar.

Tavlor

Holm har även målat de stora tavlorna (panelmålningarna) på kyrkorummets långhusväggar.

På norrväggen en målning som föreställer Abraham som är på väg att offra sin son Isak, men med en kyrka, troligen just Kareby kyrka, i bakgrunden.

På söderväggen är målningen delad i två med Jakobs dröm överst samt Juda och Tamar nederst.

Enligt Hedvig Brander har Holm troligen använt scener ur den tyska kopparstickaren Mattias Merians stora bildbibel från 1600-talet som förebilder. På förlagan till Abrahams offer fanns det troligen andra byggnader som Holm helt enkelt bytte ut till något mer välbekant.

Bänkarna

Dörrstyckena till bänkarna är från 1600-talet men målades av Holm i samband med övriga målningar. Vid renoveringen av kyrkan år 2019 gjordes även justeringar på bänkarna. Dels ändrades vinkeln på ryggstödet något för att öka bekvämligheten, dels infogades de gamla dörrarna i bänkarnas gavlar. Några dörrar finns kvar på raderna längst bak för att visa hur det såg ut på 1600-talet.

Läktaren

På läktarbarriären är Kristus avbildad med 5 av hans lärjungar på vardera sidan. Jacob, som är den lärjunge (förutom Judas Iskariot) som inte finns med där, är avbildad på en egen tavla som hänger på norrväggen under läktaren. Mittemot honom hittar vi en målning av aposteln Paulus. Samtliga är målade av Lars Holm.

Takmålningen under själva läktarens golv är utförd 1896 utav Carl Carlander.

Orgeln

Orgeln skänktes år 1869 av grosshandlare Simon Arenbergh som härstammar från gården Arnebo i Kareby.

Den är bygd av orgelbyggaren Söderling i Göteborg och hade från början en manual med 6 stämmor samt pedal. År 1934 restaurerades orgeln av Magnussons orgelbyggeri. Därefter blev spelbordet utbytt, utflyttat ur fasaden och vänt år 1941 av orgelbyggaren H Lindgren från Göteborg.

År 1948 fick den också ett nytt spelbord av Lindgren. 1968 byggdes den om av Tostareds orgelfabrik och blev då utrustad med 16 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den ursprungliga Söderlingfasaden försågs med nya ljudande pipor.

Altare och altaruppsats

Altaret byggdes nytt år 2019 i samband med att altaret skulle lösgöras från altarsatsen så att prästen kan stå vänd mot sin församling. Altarringen, som vid samma renovering också den lösgjordes från altaruppsatsen, är sannolikt från 1730-talet.

Altaruppsatsen, där man kan se Kristian IVs monogram, är från 1600-talets tidigare hälft och målades år 1671. Den är rikt dekorerad med typiska, nordiska senrenässansformer med huvudsakligen brunröda och olivgröna färger. Den är dock ommålad flera gånger, första gången av Lars Holm 1751.

De snidade figurerna över målningarna är så kallade allegoriska personer och framvisar en kristens viktigaste dygder. Tron med korset och bibeln, hoppet med ett ankare, kärleken med ett barn på armen, rättvisan symboliseras av en våg.

Krönreliefen överst på altaruppsatsen är tillverkad av trä år 1670 och skänkt av bildhuggaren Nils Läse och föreställer änkans skärv. Den var förr placerad över fattigstocken. Altaruppsatsen och krönreliefen har ett flertal danska inskriptioner.

Predikstolen

Predikstolen är troligen snidad på 1600-talet då den har vissa likheter med altaruppsatsen. Den har blivit ommålad ett flertal gånger och den ursprungliga målningen är okänd. Den nuvarande målningen är även den utförd 1751 av Lars Holm. I spegelfälten framträder de fyra evangelisterna, Matteus, Marcus, Lucas och Johannes. Konsolfigurerna återger några andra apostlar: Matteus med svärd, Judas Taddeus med klubba, Paulus med svärd, Petrus med nyckel samt en femte utan attribut. I biskop Jens Nilssons visitationsböcker från 1594 nämns även en äldre predikstol.

Timglaset som är placerat på predikstolen är för fyra glas och tillverkades år 1735.

Dopfunten

 
Dopfunten är kyrkans äldsta föremål och härstammar från 100-talet. (Underredet är dock inte bevarat i original.) Den är tillverkad av glimmergnejs. Troligen har den kommit från någon annan del av Bohuslän då den är tillverkad före stenkyrkotiden.

På sidorna finns mönster i plattrelief som föreställer:

1) Ett latinskt kors med en drakslinga ovanför och korsade spiralslingor på vardera sidan.

2) Två heraldiskt ställda fyfotadjur på var sin sida om ett upptill rundat föremål med fyra voluter ovanför.

3) Växt stående på båge omgiven av voluter.

4) Flätat band och drakslinga över och under runskrift. Runskriften har många försökt att tolka men versionerna går åtskilligt isär. En tolkning är ”Tolke mig den som kan namnet Torbjörn på karet” medan en annan lyder ”Norums kyrka äger mig, Laurentius i Åker gjorde mig”.

En runskrift hade en magisk innebörd. Kanske man inte helt litade till dopets kraft utan för säkerhets skull tog till gamla hedniska trollformler.

Funten har tidigare haft ett skrank av trä, målat av Lars Holm.

Själva dopfatet, som är av mässing och tillverkat 1640, är en av de få skålarna från denna tid som finns kvar i Bohuslän. Fatet har en tolkningsbild med en kvinna som spelar på ett stränginstrument, troligen en allegorisk framställning av det syndiga och världsliga som dopet frälsar ifrån. Ljusstaken vid dopfunten är av mässing och tillverkad på 1500-talet.

Textilier

Den svarta mässhaken är från år 1856. På fodret är det broderat med korsstygn: Till Kareby kyrka missa af S Ahrenberg år 1856. Den röda mässhaken är från år 1943 och är tillverkad av Emma Malmqvist i Göteborg.

Altarduken med röd brodyr är en rekonstruktion av en förlaga från 1800-talet. Den används vid påsk varje år. Då används även altarrundsklädet i svart med fransar av vitmetall.

Ljuskronorna

Mässingskronorna är skänkta till kyrkan var och en för sig åren 1904, 1941 samt 1946. Ljuskronan av glas är tillverkad på 1700-talet, troligen i Tyskland.

Votivskepp

Votivskeppet är en tremastad fregatt skänkt av bonden Anders Persson år 1819. Ett votivskepp är en gåva till kyrkan från någon som har räddats och känner tacksamhet till Gud. Skeppet har länge varit en symbol för kyrkan. Ända tillbaka till Noas ark som var en frälsningens skepp. Alla gamla votivskepp är bevärade (utrustade för strid) för att gå till kamp mot det onda på livets ocean, men under 1900-talet har även andra fartyg accepterats.

Övriga inventarier

Kyrkans nattvardsbägare (kalk) är tillverkad 1753 av silversmeden Jonas Björkman i Kungälv.

Ljusbäraren, som med sin trädform även får bära upp änglar med namn på barnen som döps i kyrkan, är framställd av smeden Martti Ristu och stod färdig i kyrkan år 2011.

Tornet

Tornet, som är 21 meter högt och utfört i sten, byggdes åren 1669-1683 och placerades på traditionellt sätt i väster. Tornet utrustades först 1723 med klocka. Dessförinnan hängde den i den klockstapel som var placerad ett stycke ifrån kyrkan. Klockan är av malm och gjuten i Stralsund 1621 av mäster Hans Hue men blev omgjuten i Kungälv år 1624. Klockan har fyra bilder i medaljonger: en kvinnlig figur med ett avhugget huvud i höger hand, Kristus i Getsemane, Maria som himladrottning samt en manlig och en kvinnlig figur som omfamnar varandra.

Museum

I kyrktornet finns ett litet museum med äldre inventarier och minnen. Bl.a finns där en värja från 1600-talet, en kyrkstöt för att väcke de som somnat under predikan samt en skampåle som stod utanför kyrkan.

Kontakta någon ur personalen om du är intresserad av en visning så ordnar vi det!

Kyrkogården

Kyrkogården består av tre delar. Den äldsta delen ligger närmast runt kyrkan. Där finns det gravstenar från 1800-talet. 1961 utökades kyrkogården åt öster. Den nyaste delen väster om kyrkan, med plats för jordgravar, urngravar samt en minneslund, invigdes 2004 och utökades 2018 med både askgravlund och askgravplatser.

På utsidan av den äldsta kyrkogårdens södra murar finns järnringar fästade på stenmurens nedre del som förr användes till att binda fast hästarna i.

Församlingshemmet

Det första församlingshemmet togs över på 70-talet när skolan där lades ner. Det var beläget i kyrkbyn, bostadsområdet på kyrkans södra sida. Idag är det huset en privatbostad.

Där det nuvarande församlingshemmet byggts låg tidigare prästbostadens ladugård. Församlingshemmet invigdes 1989. I stora salen finns en stor finnvävnad som är ritad av Ulla Feltzing och vävd av Astrid Larsson. Den föreställer platser och byggnader i Kareby socken.

Mer historia

Mer utförliga beskrivningar av kyrkans historia finns att läsa i skriften Kareby kyrka av Hedvig Brander samt i Karebyboken som är utgiven av Kareby hembygdsförening.