Enligt uppgift gjord under 1200- eller 1300-talet, men baserat på gramatiken och bokstavsformerna på inskriptionen kan den vara tillverkad redan under 1100-talet. Den är gjord i sandsten från ett av Västergötlands stenbrott, troligtvis Kinnekulle, som kunde leverera sandsten av hög kvalitet och i lagom stora block. Funten har en form av en kalk med låg cuppa som smalnar av i toppen. Foten är en låg cylinder som fortsätter upp i ett konkavt-koniskt skaft. Funtens alla delar är välproportionerliga och välbalanserade i förhållande till varandra. Ett skriftband löper längs cuppans övre rand. Inskrift kring cuppan: "ORE TUOS CRISTE: BENEDICTUS: SIT LAPIS ISTE ALEXANDER ME FECIT" ("Genom din mun, Kristus, vare denna sten välsignad. Alexander gjorde mig")
Under och i plan med skriftbandet finns en fris, bestående av 12 nedåtvända franska liljor i platt relief. I övergången mellan cuppa och skaft är en smal spetskrage inskjuten. Dekorationen är ganska diskret, men den är vald och utförd med en stor elegans liksom funtens yttre form.
Av det stora antal medeltida dopfuntar som fortfarande finns i Sverige och Danmark, är endast ett fåtal smyckade med stenmästarens signatur, medan de flesta är anonyma. I dagens Danmark finns omkring 1500 medeltida dopfuntar bevarade, de flesta från romansk tid, och av dessa är inte mer än 7 med säkerhet signerade av stenmästaren, medan ytterligare 5-6 bär ett namn. De flesta stenmästarnamnen på de danska dopfuntarna förekommer bara en gång, men ett av namnen, Bonde Friser, finns på tre dopfuntar, som alla står i sydsjälländska kyrkor. Mäster Alexander befinner sig alltså med sina två signerade dopfuntar, som dessutom står i var sitt land, i ett mycket exklusivt sällskap.
Alexanders dopfuntar i Tiköp och Fors är var för sig tidigare grundligt beskrivna i svensk och dansk litteratur om medeltida dopfuntar, men uppenbarligen har det varken på den ena eller andra sidan av Öresund uppmärksammats att de var utförda av samma man. Att detta verkligen kan vara fallet antyds av att Alexander är ett rätt ovanligt namn i Skandinavien, men alla tvivel försvinner vid en detaljerad jämförelse av de två signaturerna.
(Källa: Mäster Alexanders signatur, Kaj Madsen)