Ludgo kyrka

Kontakt vardagar: vaktmästare Ann-Sofie Andersson 070-545 78 96

Kontakt helger: Jenny Marmgård Grape 070-787 66 82

OBS! Karolinerniformen är utlånad till Armémuseum t.o.m. 260131! Den  kan där ses i utställningen Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år.

Vägbeskrivning (klicka)

Ludgo kyrka ger ett imponerande intryck, både exteriört och interiört. Redan den medeltida kyrkan, sannolikt uppförd under slutet av 1100-talet, hade en för trakten ovanlig storlek. Man har gissat att den kan ha haft funktion som ett slags häradskyrka. Kanske har den gamla kungsgården Ludgonäs (nuvarande Trollesund) spelat in. Den medeltida stavningen av sockennamnet var Liuthgutawi. Förleden har tolkats som en lokal gud, kanske en fruktbarhetsgudinna, efterleden, vi, betyder helig plats. Det är inte svårt att föreställa sig att kyrkan skulle ha kunnat byggas på socknens gamla hedniska kultplats. Sådana exempel för kyrkors lägen finns, t.ex. Frösö kyrka. I alla händelser är Ludgo kyrkas läge valt med omsorg, på en höjd ovanför Ludgosjön, där man en bit in på medeltiden fortfarande kunde färdas med båt från havet upp till Aspa och häradets gamla tingsplats.

Det finns en del intressanta hållpunkter kring kyrkans medeltida historia. År 1391 utfärdade påven Bonifatius den IX ett avlatsbrev där vi får veta att kyrkan ”är byggd för att ära och under namn av Johannes döparen och Helga Kors”. Under medeltiden firades två korsmässor, till minne av att kejsar Konstantins mor Helena återfann Kristi kors respektive upphöjde det, 3 maj och 14 september. Johannes döparen firades då liksom nu under midsommardagen. Dessa dagar bör ha firats med stor högtidlighet. Kyrkan har intressant nog bevarat en vacker sandstensskulptur av Johannes döparen.

Bland bevarade medeltida inventarier märks denna skulptur, vilken liksom en Madonna i samma material, är högklassiga kontinentala arbeten. Av träskulpturer finns Madonnan med barnet på det återuppförda Maria-altaret i långhusets nordöstra hörn, därovanför en s.k. Anna-själv-tredje-framställning. I sakristian bevaras figurer som ingått i ett medeltida altarskåp. Där finns också två ekplattor (kopior i koret) med Guds lamm respektive Pelikanen som matar sina ungar med sitt eget blod. De har suttit i skärningspunkterna mellan valvribborna i det förstörda medeltida innertaket. Enl. en uppteckning skall de ha skänkts av en engelsk drottning. Det är inte så omöjligt som det låter. Erik av Pommerns engelska gemål Filippa tillbringade långa tider i Sverige, inte minst i Vadstena kloster, som fick ta emot generösa gåvor av henne. Kanske har hon också vistats på kungsgården strax nedanför kyrkan och då besökt sockenkyrkan. Den fromma drottning Filippa tycks ha varit högt aktad i Sverige trots eftervärldens ofta hårda över unionstidens utländska regenter.

Under 1600-talet genomgick kyrkan en dramatisk ombyggnad. Initiativtagare och finansiärer var familjerna på socknens stora gårdar, Ludgonäs (Silfverstierna) och Öster Malma (Drakenhielm). Flera porträtt av dessa familjers medlemmar finns i kyrkan. Den norra korsarmen är gravkor för familjen Silfverstierna och det södra för Drakenhielm. Av den medeltida kyrkan återstod efter denna ombyggnad långhusets och korets murar, torn, gravkor, och sakristia nyuppfördes. Det som dominerar kyrkorummet är nu bl.a. den stora altaruppsatsen med Kristus-framställning av Nicodemus Tessin och Burchard Precht. Altaret flankeras av typiska barockfigur, personifikationer av olika dygder. Predikstolen är också ett sent 1600-talsarbete.

Bland kyrkans märkligaste inventarier finns den unge löjtnanten Carl Wilhelm Drakenhielms karolineruniform. Han föll vid Fredrikstens fästning dagen före Karl XII. Uniformen, jämte en fin samling äldre liturgiska textilier, förvaras i norra gravkoret. OBS! Uniformen är utlånad till Armémuseum t.o.m. 260131! Den  kan där ses i utställningen ”Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år”.

Det södra gravkoret är inrett till kapell.

Kyrkans tidigmedeltida dopfunt är placerad invid Maria-altaret. Den nuvarande orgeln, från 1948, har 17 stämmor. På orgelläktaren finns vapensköldar, som ursprungligen troligen suttit som donatorsvapen på predikstolen.

Omkring 1690 var den ståtliga altarprydnaden färdig, troligtvis ett verk av bildhuggaren Burchardt Precht.

Predikstolen är från 1600-talet. På stolen ska det ha funnits donatorsvapen. Troligtvis är det dessa som sitter på orgelläktarens barriär.

      
Kyrkobeskrivning finns att köpa i kyrkan.