Ripsa kyrka

Kontaktperson vardagar: vaktmästare Sven-Erik Andersson 070-437 79 99

Kontaktperson helger: Sylvia Karlsson Lundahl 070-815 62 58

Vägbeskrivning (klicka)

Ripsa kyrka ligger som ett smycke i kyrkbyn, med utsikt åt söder med öppna fält och där bakom den stora Fjällveden. Under lång tid var Ripsa moderförsamling i Ripsa och Lids pastorat, men avståndet mellan kyrkorna var stort genom det stora skogsområdet. Besökaren ser en relativt låg och liten stenkyrka under spåntak. Den rosa färgen och de tre tornspirorna ger dock kyrkan en säregen karaktär.

I exteriören finns rester av utvändigt kalkmåleri från 1600-talets början. Detta tycks ha varit ganska vanligt förekommande vid just denna tid i trakten, bla. Spelviks och Lids kyrkor har liknande rester.

Det som invändigt ger kyrkan sin speciella karaktär är inte minst samspelet mellan de vackra ljusa valven och fönstren med sina färggranna glasmålerier. De är ursprungligen gjorda på prov för Uppsala domkyrka, men uppsattes här 1892.

Den äldsta delen av kyrkan är långhuset (mellan orgelläktaren och predikstolen). Dess murar utgör troligen den äldsta kyrkan, uppförd redan i slutet av 1100-talet. Sakristian och ett kortare kor uppfördes vid medeltidens slut. Det sekel som i hög grad påverkat kyrkorummet är 1600-talet. 1609 uppfördes det nuvarande tornet, 1622 korabsiden och sannolikt på 1640-talet gravkoret på kyrkans södra sida. Detta är ett typiskt drag hos sörmländska kyrkor. Socknarnas adelsfamiljer har påfallande ofta byggt gravkor som pendang till sakristian. I Ripsa kyrka har medlemmar av familjerna Bielkenstierna, Skytte af Duderhof och Posse af Säby blivit begravda. I gravkoret finns en ditflyttad gravhäll för Nils Bielkenstiernna och Gunilla Gyllenstierna. Hennes vapensköld finns i fönsterglaset. Själva är de troligen gravsatta under altaret. I gravkoret är bl.a. sjörövaren friherre Gustaf Adolf Skytte begravd, dömd till döden av samma hovrätt som han farfar Johan Skytte hade grundat.

Predikstolen är skänkt till kyrkan 1689 av Maria Gyllenstierna och var ursprungligen lika barockt färgglad som t.ex. den i Runtuna. Dess föregångare från 1625 överflyttades till annexförsamlingen, Lid, där den finns kvar.

Dopfunten är skänkt 1914 av Anna och Erik von Eckerman. Dess tidigmedeltida skadade föregångare står under orgelläktaren.

Fyra ljuskronor i mässing är kyrkans huvudsakliga belysningsredskap ännu idag. De är skänkta till kyrkan under 1600 - 1700-talen. Ovanför ingången till sakristian sitter en ljusarm av järn, ett vackert smidesarbete från 1600-talet.

I kyrkan förvaras också ett rökelsekar av brons från 1200-talet.

I fönstren bakom altaret finns änglar som tillsammans med några bevarade urnor utgör rester från en altaruppsats från 1600-talet. 1800-talets altarpyrdnad, ett kors, står uppställt i gravkoret.

Invändigt har kyrkan varit smyckad med målerier från tidigt 1600-tal. Av dessa finns bara en rundel i västligaste långhusvalvet kvar, med inskriptionen: ”These tu hwalf hawer bönderna låtit sig bekostat anno 1609”. Ovanför altaret finns en cirkulär träplatta med en gyllene sol innehållande tetragrammaton, alltså Guds namn på hebreiska. Bokstäverna skall bilda JHWH, vilket förut tolkats som Jehovah, men numera läses som Jahveh. Av någon underlig anledning har det dock blivit fel i Ripsa där bokstäverna istället är JDWD.

Bänkar, läktarbarriär och altarring tillverkades 1893. Då kom också de målade fönstren till, vilka egentligen gjorts som provfönster för Uppsala domkyrka.

Predikstolen är från 1689. Tidigare hade denna predikstol en varm, omväxlande färgskala i stället för den nuvarande i guld, vitt och blått.

Söder om koret ligger den Schyttianske familjegraven. Här ligger bla "Fribrytaren på Östersjön" Gustaf Adolf, en känd pirat på 1600-talet.

Nuvarande orgel är från 1893, den ombyggdes 1937 och har tretton stämmor.
Sakristian är från ca 1200-talet.
      
Kyrkobeskrivning finns att köpa i kyrkan.